Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12 1 - 50 av 73
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. Johansson, Christer
    et al.
    Norman, Michael
    Elmgren, Max
    Benyamine Remahl, Michelle
    Trafikverket.
    Bullerskärmars inverkan på luftkvalitet2023Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med projektet har varit att med hjälp av mätningar och beräkningar undersöka hur luftkvalitet påverkas av höjd och utformning på samt växtlighet i anslutning till bullerskärmar beroende på trafikflöden, hastigheter, meterologi, befintlig bebyggelse och topografi i omkringliggande område. Målen var att kvantifiera betydelsen av bullerskärmar för luftkvalitet längs med statligt vägnät, ta fram en förenklad respektive avancerad modell för beräkning av bullerskärmars betydelse för luftkvalitet samt kartlägga befintliga och framtida sträckor med hjälp av den förenklade modellen där bullerskärmar skulle kunna användas som multifunktionell åtgärd. 

    Projektet inleddes med en kunskapssammanställning, som följdes av mätningar och slutligen beräkningar med en avancerad och en förenklad modell. Resultaten visar att implementeringen av den enkla beräkningsmodellen RLINE i Airviro-systemet, gav en god överensstämmelse med mätningar och resultaten av den mer avancerade beräkningsmodellen CFD (Computational Fluid Dynamics modell).

    Resultaten i studien bekräftar vidare slutsatserna i litteratursammanställningen att skärmar har en positiv effekt på trafikgenerade luftföroreningar. Men det förutsätter att skärmarna är minst 4 meter. Resultaten från modellberäkningarna med skärmar längs E4/E20 och E18 indikerar att befolkningsexponeringen minskar om skärmarna är tillräckligt höga. Med en 2 meter hög skärm uteblir i stort sett effekten av skärmen.

    Slutsatsen av att jämföra bullerskärmar med andra typer av åtgärder för förbättrad luftkvalitet, så som minskade dubbdäcksandelar och sänkta hastigheter, visar att i områden där både bullernivåer och luftföroreningshalter är höga är det mest lämpligt att utföra åtgärder med minst 4 meter höga bullerskärmar i kombination med minskad dubbdäcksanvändning och sänkta hastigheter. Då Trafikverket inte ensam har rådighet över dubbdäcksanvändningen, och hastighetsefterlevnaden i olika projekt visat sig vara svag vid hastighetssänkningar, så skulle höga bullerskärmar kunna löna sig samhällsekonomiskt om positiva hälsoeffekter från både minskad buller- och luftföroreningsexponering värderas i analysen. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Bullerskärmars inverkan på luftkvalitet
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 2.
    Måreby, Jan
    Nardus - Ekologisk konsult .
    Bullerstörd natur: Prioritering i Region Väst2023Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Tidigare identifierade objekt med höga naturvärden och bullerstörning från vägtrafik har poängsatts och rangordnats, dels för Region Väst, dels för de ingående länen (Halland, Värmland och Västra Götaland). Antalet objekt är högst i det största länet, Västra Götaland. Poängen för naturvärden är generellt sett lägre för objekten i Värmland. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Bullerstörd natur
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 3.
    Grönvall, Pontus
    Däckbranschens Informationsråd.
    Undersökning av däcktyp i Sverige: vintern 2023 (januari–mars)2023Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Denna undersökning belyser fördelning på vintern av dubbdäck, dubbfria vinterdäck av nordiskt typ, dubbfria vinterdäck av mellaneuropeisk typ, året-runt-däck samt sommardäck i olika delar av Sverige. Undersökningen omfattar cirka 11 400 bilar fördelade över sju regioner och är genomförd av Trafikverket i samarbete med Däckbranschens informationsråd. Undersökningen genomförs årligen och är en del i en lång mätserie. Resultaten redovisar även trender över tid, på nationell och regional nivå. Vintern 2023 uppskattas andelen dubbdäck i Sverige vara 54 procent, andelen dubbfria alternativ som är tillåtna när krav på vinterdäck gäller 45 procent och andelen sommardäck en procent. Över tid har andelen dubbdäck i Sverige minskat till förmån för andelen dubbfria alternativ. Av de dubbfria alternativen uppskattas i undersökningen 80 procent vara av nordisk typ, 18 procent av mellaneuropeisk typ och två procent av året-runt-typ. Undersökningen visar också på stora regionala skillnader.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Undersökning av däcktyp i Sverige
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 4.
    Archer, Jeffery
    et al.
    Trafikverket.
    Elmgren, Max
    Johansson, Christer
    Norman, Michael
    Benyamine Remahl, Michelle
    Aktiv trafikstyrning för förbättrad luftkvalitet och minskad klimatpåverkan: Utmed E4/E20, tpl Hallunda – Vårby backe, Botkyrka kommun2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Hösten år 2019 inleddes forsknings- och innovationsprojektet: ”Aktiv trafikstyrning för förbättrad luftkvalitet och minskad klimatpåverkan utmed statligt vägnät”. Huvudsyftet har varit att utreda om trafikstyrning i form av varierande hastighetsgränser (VH) kan minska trafikens påverkan på luftkvalitet och klimatpåverkande utsläpp. Vägsträckan som studerats är E4/E20 mellan trafikplats Hallunda och trafikplats Fittja i Botkyrka kommun. Den 2,7 km långa högtrafikerade motorvägssträckan passerar ett tätbebyggt område som sedan tidigare haft problem med att uppfylla miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft.

    VH från 80 till 60 km/h driftsattes på sträckan den 8 mars år 2021 och styrdes efter ”tät trafik”. Tyvärr uppkom tekniska komplikationer från och med driftsättning av VH. Om VH istället hade styrts utifrån NO2-halter samt fungerat felfritt, så hade fler fordon påverkats och effekten blivit större. En förhållandevis låg effektnivå speglar även en ovillighet hos förare att anpassa hastigheten efter den skyltade gränsen och en avsaknad av hastighetsuppföljning.

    En övergripande slutsats från arbetet är att bristande hastighetsefterlevnad har haft en betydande påverkan på VH-åtgärdens effektpotential. Åtgärder för att säkra hastighetsefterlevnaden är nyckeln för att skapa höjda nyttor för hälsa (luftkvalitet), klimat, och trafiksäkerhet. Samhällsekonomisk analys visade trots låg effektnivå en positiv samlad nytta för VH som åtgärd. Nettonuvärdet över en 20-årig driftperiod (avskrivningsperioden för teknikinvesteringar) beräknades till 5,2 mnkr (NNK 2,4).

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Aktiv trafikstyrning för förbättrad luftkvalitet och minskad klimatpåverkan
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 5.
    Forsberg, Bertil
    et al.
    Umeå universitet.
    Löwenhem, Boel
    SLB Stockholms miljöförvaltning.
    Sommar, Johan N
    Umeå universitet.
    Kriit, Hedi
    Umeå universitet.
    Strömgren, Magnus
    Umeå universitet.
    Johansson, Christer
    SLB Stockholms miljöförvaltning.
    Bättre metoder att beskriva hälsovinster av minskad exponering för luftföroreningar  från vägtrafik2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Trafikverket behöver bättre metoder för att beskriva och värdera hälsoeffekter av en  förändrad luftföroreningsexponering från vägtrafik. I detta finns ett kontinuerligt behov av  att uppdatera och förbättra kunskapsunderlaget och metodiken för att beräkna och värdera hälsoeffekter. En viktig del i arbetet är att samordna forskningsresultat och beräkningsunderlag för att harmonisera olika tillämpningar där hälsoeffekter beskrivs. I den här rapporten presenteras resultat från ett forskningsprojekt som bidrar med beräkningar av fler hälsoeffekter och en ökad harmonisering. Umeå universitet (huvudansvarig) och Miljöförvaltningen i Stockholms stad har genomfört projektet med finansiering från Trafikverket. De slutsatser och rekommendationer som uttrycks i rapporten är författarnas egna och speglar inte nödvändigtvis Trafikverkets uppfattning. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Bättre metoder att beskriva hälsovinster av minskad exponering för luftföroreningar från vägtrafik
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 6. Nylén, Sara
    Prioriteringsunderlag för riktade miljöåtgärder i bullerutsatta naturmiljöer: Region Stockholm, 20192022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vägtrafikbuller påverkar både människor och vilda djur negativt. Buller upplevs störande, och leder till stress och ohälsa. Hittills har Trafikverket hanterat detta problem främst i bebyggd miljö. Men även i naturmiljöer är buller en allvarlig störningsfaktor som för många djur kan ha drastiska effekter såsom ökad dödlighet och försämrad reproduktion. Denna rapport är en del av ett prioriteringsunderlag för riktade miljöåtgärder i bullerutsatta naturmiljöer som är viktiga för fåglar i Stockholms och Gotlands län. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Prioriteringsunderlag för riktade miljöåtgärder i bullerutsatta naturmiljöer
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 7.
    Andersson, Anna-Lena
    et al.
    Trafikverket. Nationellt Centrum för Suicidforskning och Prevention, Karolinska Institutet och Region Stockholm.
    Riesenfeld, Marcus
    Rättsmedicinalverket.
    Fredin-Knutzén, Johan
    Nationellt Centrum för Suicidforskning och Prevention, Karolinska Institutet och Region Stockholm.
    Hadlaczky, Gergö
    Nationellt Centrum för Suicidforskning och Prevention, Karolinska Institutet och Region Stockholm.
    Sokolowski, Marcus
    Nationellt Centrum för Suicidforskning och Prevention, Karolinska Institutet och Region Stockholm.
    Skadehändelser från broar i Sverige under år 2008–2020 samt metod för framtagande av underlag2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det finns en särskild metodik framtagen för att klassificera vilka dödsfall inom vägtrafik och på den statliga järnvägen som är suicid respektive olycka.   

    Det har hittills saknats en metodik för att redovisa tillförlitliga och sammanställda data över hur många personer som varje år tar sitt liv genom hopp eller faller från specificerade broar. Det beror bland annat på komplexiteten när det gäller tillgång till underlag för bedömning av dödssätt och dödsorsak. Registrering av dessa händelser inom olika myndigheter sker inte utifrån samma sökord eller kriterier vilket gör jämförelse mellan olika myndigheters underlag svårt.  

    Genom att välja sökord och kombinera dem med ICD-koder (International Classification of Diseases and related health problems) i Rättsmedicinalverkets databas RitabQL har data tagits fram för tidsperioden 2008–2020. Perioden har valts därför att det under denna tidsperiod finns aktuella handlingar sparade digitalt i Rättsmedicinalverkets databas. Dessa ärenden har sedan granskats av en statistiker och en specialistläkare i rättsmedicin samt i vissa fall kompletterats meddata från utredare inom polisen.   

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Skadehändelser från broar i Sverige under år 2008–2020
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 8.
    Jakobsson, Liza
    et al.
    Trafikverket.
    Rådbo, Helena
    Trafikverket.
    Svensson, Kenneth
    Trafikverket.
    Andersson, Anna-Lena
    Trafikverket.
    Trafikverkets analys inför en kommande nationell strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Trafikverket har liksom ett antal andra myndigheter fått i uppdrag att inkomma med underlag inför en kommande nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention. Denna rapport inlämnades till Folkhälsomyndigheten som en delmängd i huvuduppdraget som redovisas av Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen, senast den 1/9 2023. Analysen är strukturerad utifrån de frågeområden som delgavs myndigheterna initialt.

     Trafikverkets ansvar och verksamhet utgår primärt ifrån transportpolitikens övergripande mål att säkerställa en samhällsekonomisk effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv. För Trafikverket handlar det främst om att systematiskt jobba med preventiva åtgärder i infrastrukturen, för att försvåra att väg- och järnvägssystemet används som metod för suicid.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Trafikverkets analys inför en kommande nationell strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 9.
    Grönvall, Pontus
    Däckbranschens Informationsråd.
    Undersökning av däcktyp i Sverige: vintern 2022 (januari–mars)2022Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Syftet med denna rapport är att visa hur många som kör på dubbdäck, dubbfria vinterdäck eller sommardäck vintertid samt att följa trender för personbilsdäcken vintertid. 

    Däckbranschens informationsråd har tillsammans med f. d. Vägverket och Trafikverket genomfört undersökningar av däcktyp på personbilar i olika delar av Sverige sedan år 2005. Delar av resultaten från dessa tidigare undersökningar redovisas även i denna rapport.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Undersökning av däcktyp i Sverige: vintern 2022
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 10.
    Jönsson, Helena
    et al.
    Tyréns Sverige AB .
    Kamf, Sofia
    Tyréns Sverige AB .
    Nyberg, Anna-Karin
    Tyréns Sverige AB .
    Åtgärdsvalsstudie Suicidprevention Flemingsberg2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    ÅVS Suicidprevention Flemingsberg genomfördes mellan 2021-2022. Flemingsbergs station är den station i hela landet med flest antal omkomna eller allvarligt skadade i personpåkörningar 2015-2019 och därmed högt prioriterad i Trafikverkets arbete mot att nå halveringsmålet, vilket innebär att antalet omkomna inom järnvägstrafiken ska minska till max 37 år 2030. 

    Syftet med studien var att ta fram åtgärder för att förhindra och förebygga suicid vid Flemingsbergs station.

    Åtgärdsvalsstudien har genomförts i nära samarbete mellan Trafikverket, Huddinge kommun, Trafikförvaltningen på Region Stockholm, Nationellt Centrum för Suicidforskning och Prevention (NASP) och MTR Nordic Group (MTR). Dialog har även förts med aktörer och intressenter med lokal anknytning till Flemingsberg.

    Inom ramen för studien har fyra åtgärdspaket med rekommenderade åtgärder tagits fram. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Suicidprevention Flemingsberg
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 11. Angelöw, Frida
    et al.
    Backman, Magnus
    Dahlbom, Lars
    Grudemo, Stefan
    Johansson, Ingegerd
    Nilsson, Anders
    Varedian, Maria
    Bullerprognoser: Vilka trafikprognoser ska användas som underlag för  bullerberäkningar?  revidering 20212021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Första versionen av Bullerprognoser - Vilka trafikprognoser ska användas som underlag för bullerberäkningar? publicerades 2016 (publikationsnummer 2016:098). Syftet med rapporten var att ta fram enhetliga riktlinjer för hur trafikunderlag tas fram som underlag för beräkning av trafikbuller, i de fall beräkningen ska avse en framtida bullersituation. 2018 modifierades rapporten (publikationsnummer 2018:056) i och med att en excelfil skapades för att få fram all järnvägsdata, såväl dagens som framtida samt att tydligare rekommendationer ges för att få fram vägdata. Dessutom hade då nya riktvärden tillkommit, vilket tas upp i rapporten. Nu modifieras rapporten ytterligare i och med att de trafikuppräkningstal som används för framtida trafikökningar på väg ges en något mindre framträdande roll. Denna föränding beror på att uppräkningstalen är grova och inom dess områden kan variationerna vara stora.  

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Bullerprognoser rev 2021
    Ladda ner (jpg)
    Bullerprognoser 2021
  • 12.
    Olofsson, Katrin
    et al.
    Trafikverket.
    Nielsen, Katrin
    Trafikverket.
    Naglitsch, Henrik
    Sweco.
    Pettersson, Peter
    ÅF Ljud & vibrationer .
    Fred, Roger
    WSP.
    Fasadåtgärder som bullerskydd2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Trafikverket genomför årligen bullerskyddsåtgärder för hundratals miljoner kronor för att skydda närboende från trafikbuller. Ett sätt är att förbättra befintliga fasaders ljudreduktion. Projektering av fasadåtgärder för befintliga bostadsbyggnader är komplicerat, eftersom det är en mängd olika variabler som påverkar möjligheten att nå en hög ljudreduktion. Det handlar exempelvis om byggnadens konstruktion, material och utförande av fasadens olika delar.

    Revideringen omfattar främst bilaga 8, 12 och 14. Bilaga 8 innebär ett förtydligande kring åtgärder av yttervägg. Bilaga 12 har delats upp i A och B, där 12 B beskriver hur förenklad projektering av fasadåtgärder kan genomföras. Metoden innebär att man ansätter endast ett, eller ett par, krav på ljudreduktion i nya fönster i en och samma byggnad. Bakgrunden till metod är att skillnaden i kostnad för fönster med olika ljudreduktion är relativt låg inom vissa spann. En mer precis metod redovisas i slutrapportens bilaga 12 A. I bilaga 14 ges rekommendation om vilket spektrum som ska tillämpas för vägtrafik i hastighet 60-80 km/h. Revidering av dessa bilagor har även föranlett följdrevideringar i andra bilagor. Generellt har termer för ljudreduktion och ljudnivåskillnad förtydligats i flera bilagor.

     

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Fasadåtgärder som bullerskydd
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 13.
    Grönvall, Pontus
    Däckbranschens Informationsråd.
    Undersökning av andel vinterdäck på sommaren i Sverige 20202021Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Denna undersökning genomförs i samverkan mellan Trafkverket och Däckbranschens informationsråd. Syftet är att undersöka hur många som kör på vinterdäck i Sverige sommartid, vilken typ av vinterdäck som då används samt se vilka regionala skillnader som finns.

    Fältmätningarna genomfördes under augusti 2020 genom besiktningar av slumpvis utvalda parkerade bilar. Man tittade på höger framdäck och antecknade däcktyp. 10 789 bilar undersöktes och mätningarna genomfördes på 18 orter fördelade över Trafkverkets sex regioner.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Undersökning av andel vinterdäck på sommaren i Sverige 2020
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 14.
    Grönvall, Pontus
    Däckbranschens Informationsråd.
    Undersökning av däcktyp i Sverige: vintern 2021 (januari–mars)2021Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Syftet med denna rapport är att visa hur många som kör på dubbdäck, dubbfria vinterdäck eller sommardäck vintertid samt att följa trender för personbilsdäcken vintertid. 

    Däckbranschens informationsråd har tillsammans med f. d. Vägverket och Trafikverket genomfört undersökningar av däcktyp på personbilar i olika delar av Sverige sedan år 2005. Delar av resultaten från dessa tidigare undersökningar redovisas även i denna rapport.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Undersökning av däcktyp i Sverige
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 15. Lundberg, Joacim
    et al.
    Vieira, Tiago
    Interaktionen mellan däck och vägbana: Rullmotstånd, buller, vägslitage och slitagepartiklar2020Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Denna rapport är en kort sammanfattning av Joacim Lundbergs och Tiago Vieiras doktorandprojekt. Projektet har syftat till att öka kunskapen och förståelsen kring nuvarande miljöproblem med ursprung från interaktionen mellan vägbanan och däck gällande buller, rullmotstånd, vägslitage, slitagepartiklar och vägdamm. Syftet har även varit att försöka få ett helhetsgrepp, eller holistiskt grepp, om hur dessa områden påverkar varandra. Detta för att börja arbetet med att kunna ställa funktionskrav på svenska vägar gällande miljökrav, vilket i sin tur påverkar upphandlingsprocessen och kvalitetskontroll.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Interaktionen mellan däck och vägbana
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 16.
    Grönvall, Pontus
    Däckbranschens Informationsråd.
    Undersökning av däcktyp i Sverige: vintern 2020 (januari–mars)2020Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Däckbranschens informationsråd har genomfört ett antal undersökningar av däcktyp på personbilar i olika delar av Sverige. Trafikverket (och f d Vägverket) har varit beställare av liknande undersökningar sedan 2005 och de flesta åren därefter. Delar av resultaten från dessa undersökningar redovisas även i denna rapport. Syftet är att undersöka hur många som kör på dubbdäck, dubbfria vinterdäck eller sommardäck vintertid samt att följa trender för personbilsdäcken vintertid. Syftet är också att visa hur stor del av de dubbfria vinterdäcken som är av nordisk respektive mellaneuropeisk typ.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Undersökning av däcktyp i Sverige vintern 2020
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 17.
    Essingeleden, en sammanställning av halter, åtgärder och konsekvenser2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I rapporten redogörs halter av partiklar (PM10) och kväveoxider (NOx, NO2, NO) vid Essingeleden mot miljökvalitetsnormer och miljömål. Syftet är att visa hur uppmätta halter av luftföroreningar på Essingeleden påverkas av dammbindning som enda åtgärd mot höga halter av PM10. Analyser har också utförts för att få en uppfattning om hur förändringen i dubbdäcksandelar har påverkar PM10-halterna längs med vägen. En utvärdering hur trafiksammansättning, trafikflöde och hastighet har påverkat halterna av NOx är också utförd, men även mätstationernas placering och deras representativitet i vägområdet och i förhållande till Essingeleden som enda sannolika NO2-och PM10-källa.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (jpg)
    Omslagsbild
  • 18.
    Luftkvalitetsutredning för det statliga vägnätet i Stockholms län2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Beräkningar av trafikflöden och åtgärder för att nå miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål för partiklar. Denna utredning är genomförd i syfte att kartlägga luftkvaliteten utefter det statliga vägnätet i Region Stockholm samt hur många människor som idag (2015) och vid prognosåren 2020 och 2030 är utsatta för luftföroreningsnivåerna för partiklar (PM10 och PM2,5) och kvävedioxid (NO2) över miljökvalitetsnormerna (MKN) och preciseringarna i miljömålet Frisk luft utefter det statliga vägnätet. Syftet har också varit att enskilt och i jämförelse analysera alla för Trafikverket idag identifierade möjliga åtgärder för att få ner luftföroreningshalterna. I denna rapport har vi studerat möjliga effekter av sänkt hastighet, dammbindning, minskad dubbdäcksandel, utökat trängselskattesystem, minskad andel tung trafik samt minskade trafikflöden. De två senare åtgärderna är svåra att åstadkomma i ett län med en växande befolkning men har ändå tagits med för att visa på trafikmängdernas betydelse för halterna. Utredning är genomförd av SLB-analys vid Miljöförvaltningen i Stockholm. SLB-analys är operatör för Östra Sveriges luftvårdsförbunds system för övervakning och utvärdering av luftkvalitet i regionen. Uppdragsgivare för utredningen är Trafikverket region Stockholm, tjänsteområde KS233, KS 244 och KS 245.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (jpg)
    Omslagsbild
  • 19.
    Trafikverkets arbete med buller i remissärenden2019Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Region Stockholm befinner sig i en intensiv utvecklingsperiod som gör att planeringsförutsättningarna blir allt mer komplexa. Planeringen av transportsystemet sker inom ramen av flera lagar och i växelverkan mellan olika aktörer och finansierings- former. Trafikverkets utgångspunkt i ett samhällsbyggnadsperspektiv är att skapa förutsättningar för ett effektivt, konkurrenskraftigt och hållbart transportsystem, därför strävar Trafikverket efter att delta i de frågor som påverkar samhällsstrukturen och därmed transportsystemet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 20.
    Undersökning av däcktyp i Sverige: vintern 2019 (januari–mars)2019Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Syftet med denna undersökning är att undersöka hur många som kör på dubbdäck, dubbfria vinterdäck eller sommardäck vintertid samt att följa trender för personbils-däcken vintertid. Syftet är också att visa hur stor del av de dubbfria vinterdäcken som är av nordisk respektive mellaneuropeisk modell.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 21. Angelöw, Frida
    et al.
    Backman, Magnus
    Edbring, Tore
    Grudemo, Stefan
    Nilsson, Anders
    Nilsson, Daniel
    Sachse, Carsten
    Selling, Emma
    Varedian, Maria
    Bullerprognoser: Vilka trafikprognoser ska användas som underlag för bullerberäkningar? Revidering 20182018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Första versionen av Bullerprognoser - Vilka trafikprognoser ska användas som underlag för bullerberäkningar? publicerades 2016 (publikationsnummer 2016:098). Syftet med rapporten var att ta fram enhetliga riktlinjer för hur trafikunderlag tas fram som underlag för beräkning av trafikbuller, i de fall beräkningen ska avse en framtida bullersituation. Detta syfte gäller även föreliggande reviderade version. Dock har det sedan 2016 års version utgavs visat sig att tillvägagångssättet kan behöva modifieras. Detta görs genom att en excelfil skapas för att få fram all järnvägsdata, såväl dagens som framtida samt att tydligare rekommendationer ges för att få fram vägdata. Dessutom har nya riktvärden tillkommit, vilket tas upp i rapporten.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Bullerprognoser
    Ladda ner (jpg)
    Omslagsbild
  • 22.
    Schantz, Peter
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, FoU-gruppen för rörelse, hälsa och miljö.
    De upplevda landskapen för cykling: Påverkan på hälsan2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Riksdagens transportpolitiska mål är att transportsystemets utformning, funktion och användning ska ”bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa” (Näringsdepartementet 2009). Ett sätt att verka för det är att stimulera till mer av cykling, och säkerställa att den kan ske i trygga, attraktiva och säkra färdvägsmiljöer. Sedan 2017 finns även en nationell cykelstrategi till stöd för en sådan utveckling.

    Denna rapports primära målsättning är att bidra till en ökad förståelse och kunskap om dels färdvägsmiljöers betydelse för cykling, hälsa och välbefinnande, dels hur de kan studeras för såväl trafik-, stads- och folkhälsoplanerares behov som i ett vetenskapligt sammanhang.

    I rapporten redovisas färdvägsmiljöprofiler baserade på cyklisters skattningar av miljöfaktorer längs färdvägar i Stor-Stockholms innerstad och ytterstad inklusive lantliga områden. De illustrerar stora skillnader mellan dessa områden, och att färdvägsmiljöer utanför innerstaden uppfattas som mer trygga och stimulerande att cykla i än i innerstaden.

    Studierna med ACRES visar att delvis olika miljöfaktorer är viktiga för utfallsvariablerna otrygghet–trygghet av trafikmässiga skäl respektive motverkande–stimulerande, samt att dessa varierar beroende på om man cyklar i inner- respektive ytterstaden (Tabell 1 och 2). Intressant nog framträder grönska längs färdvägen som en variabel som dels verkar stimulera cykling, dels är positivt relaterad till en känsla av trygghet i trafiken, och det i både inner- och ytterstaden. En liknande roll har skönhet. För fördjupade inblickar i de vetenskapliga studier som bildar underlag för denna rapport, se: www.gih.se/faap  

    Avslutningsvis, att skapa säkra, trygga och attraktiva färdvägsmiljöer för cyklister behöver bli ett prioriterat mål för svensk trafikplanering. För att främja denna målsättning finns det ett behov av vidare kunskapsutveckling, både genom tillämpade lokala brukarstudier och genom forskning. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    fulltext
  • 23.
    Exponerade för vägtrafikbuller år 2030: trafik enligt basprognoser eller enligt klimatscenario 32018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna utredning visar på stora skillnader för buller orsakat av vägtrafiken mellan två alternativ för trafikutvecklingen. Alternativen är trafik enligt Trafikverkets basprognoser respektive trafik enligt Trafikverkets klimatscenario 3. Avsikten med utredningen är att den ska kunna vara en grund för Trafikverkets arbete med strategi och planer för bullerminskande och andra samhällsnyttiga åtgärder och för de prioriteringsanalyser som då behöver göras.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (jpg)
    Omslagsbild
  • 24.
    Framtida bullerkrav på godståg: Beräkningar av bullereffekter och samhällsnyttor2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Regelverken i Europa om buller från godståg håller på att förändras. I denna rapport analyseras hur det påverkar bullerstörningarna i Sverige. Ett framtidsscenario där alla godståg antas uppfylla de bullerkrav som i dag ställs på nya fordon skulle innebära att bullerstörningarna minskar avsevärt. Den samhällsekonomiska nyttan av scenariot beräknas vara cirka 325 miljoner kr per år, och störningskostnaderna beräknas minska med cirka 40 procent. Antalet personer som utsätts för mer än 55 dBA ekvivalent ljudnivå skulle minska med cirka 30 procent. Effekten varierar i olika delar av landet beroende på bebyggelsestruktur, antal bullerutsatta, järnvägstrafikens sammansättning och tågens hastigheter. Bäst effekt ger åtgärden i exempelvis Örebro, Hallsberg, Karlstad och Lund. Där halveras eller mer än halveras antalet personer som utsätts för mer än 55 dBA. I kommuner med låg andel godstrafik är effekten mindre.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (jpg)
    Omslagsbild
  • 25.
    Samgodsanalyser av förslag till ny reglering av buller från godstrafik på järnväg2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I rapporten analyseras effekter för godstrafiken av Kommissionens förslag till bullerreglering som har utarbetats av den europeiska järnvägsbyrån, ERA. Två scenarier har analyserats, dels ett Jämförelsealternativ (JA) som utgörs av Trafikverkets Basprognos för 2040, vilket ställs ett Utredningsalternativ (UA), där förslaget till bullerreglering är infört i hela EU.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (jpg)
    Omslagsbild
  • 26.
    Johansson, Ingegerd
    et al.
    Trafikverket.
    Blidberg, Karin
    Trafikverket.
    Dahlbom, Lars
    Trafikverket.
    Hagström, Lena
    Trafikverket.
    Johansson, Peter
    Trafikverket.
    Trafikverkets åtgärdsprogram enligt Förordning om omgivningsbuller, 2019-20232018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bullerproblemen har blivit allt mer uppmärksammade internationellt. EU:s direktiv om omgivningsbuller innebär att vi ska rapportera bullernivåer till EU och ta fram åtgärdsprogram.

    År 2002 införde EU direktiv 2002/49/EG om bedömning och hantering av omgivningsbuller. Kraven i direktivet gäller inom hela EU och kommer sannolikt att vara ett incitament för att generellt skärpa kraven på att minska bullret från stora bullerkällor, som trafik på vägar, järnvägar, flyg och industrier.

    Direktivet är infört i svensk lagstiftning genom förordningen (2004:675) om omgivningsbuller. Med omgivningsbuller avses buller från vägar, järnvägar, flygplatser och industrier.

    I förordningen om omgivningsbuller ställs krav på att Trafikverket och kommuner med mer än 100 000 invånare ska kartlägga buller och upprätta åtgärdsprogram vart femte år. Naturvårdsverket ansvarar för att sammanställa och redovisa kartläggningarna till EU-kommissionen.

    Åtgärdsprogrammet ska enligt förordningen omfatta statliga vägar som under 2016 trafikerades med mer än 3 miljoner fordon samt statliga järnvägar som trafikerades med mer än 30 000 tåg. Dessutom omfattas flygplatserna Arlanda, Landvetter och Bromma. Trafikverket har valt att utöka omfattningen av åtgärdsprogrammet till att innefatta all statlig väg och järnväg samt vibrationsstörningar i bostäder, och det ska ge en samlad bild av de åtgärder som krävs och planeras, med fokus på statlig väg och järnväg.

    Trafikverkets åtgärdsprogram för åren 2019–2023 går att läsa i sin helhet nedan. Innan det fastställdes har det remitteras till alla Sveriges kommuner och länsstyrelser för synpunkter. En sammanställning av inkomna synpunkter och hur de har hanterats återfinns i en bilaga till programmet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 27.
    Undersökning av däcktyp i Sverige – vintern 2017 (januari–mars)2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna undersökning är att undersöka hur många som kör på dubbdäck, dubbfria vinterdäck eller sommardäck vintertid samt att följa trender för personbilsdäcken vintertid. Syftet är också att visa hur stor del av de dubbfria vinterdäcken som är av nordisk respektive mellanuropeisk modell. Denna undersökning, genomförd vintern 2017 (januari–mars), är beställd och finansierad av Trafikverket.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (jpg)
    Omslagsbild
  • 28.
    Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2018 (januari–mars)2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna undersökning är att undersöka hur många som kör på dubbdäck, dubbfria vinterdäck eller sommardäck vintertid samt att följa trender för personbilsdäcken vintertid. Syftet är också att visa hur stor del av de dubbfria vinterdäcken som är av nordisk respektive mellaneuropeisk modell. Reviderad version av publikation 2018:201. Ädringarna i publikationen gäller beskrivningen av mätningen i centrala Stockholm.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (jpg)
    Omslagsbild
  • 29. Lundström, Karin
    Stabilisering av bullervall med ingenjörsbiologiska metoder: Väg 210 Förbifart Evertsholm2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I föreliggande rapport beskrivs de skredförebyggande åtgärder som Trafikverket utförde av en bullervall längs väg 210 väster om Söderköping under våren 2014. Rapporten ger också en bakgrund till valet av åtgärd och resultaten av det uppföljningsprogram som utarbetades och genomfördes fram till hösten 2015.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (jpg)
    Omslagsbild
  • 30.
    Suicid i vägtrafiken 2010 - 20152017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Närmare tio procent av de dödsfall som sker i vägtrafiken är suicid. En analys har genomförts av de dödfall i vägtrafiken som klassades som suicid åren 2010 till 2015. Jämförelser har gjorts med de dödsfall som inträffade samma period till följd av olyckshändelser. Resultaten i rapporten kan användas i det suicidförebyggande arbetet av myndigheter och organisationer som ansvarar för infrastrukturen samt av andra aktörer i samhället.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (jpg)
    Omslagsbild
  • 31. Sjöberg, Anna
    et al.
    Dalman, Erik
    Trafikbuller i naturmiljöer: prioriteringsunderlag för riktade miljöåtgärder2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna rapport har man undersökt hur resultatet från metoden Trafikbuller i värdefulla naturmiljöer, Trafikverkets rapport 2016:036, kan användas för prioritering av områden och som ett första urval för planering av riktade miljöåtgärder. För att få en uppfattning om hur träffsäkert kunskapsunderlaget är kontaktades externa experter hos kommuner, länsstyrelser och ornitologiska föreningar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (jpg)
    Omslagsbild
  • 32.
    Bullerprognoser: vilka trafikprognoser ska användas som underlag för bullerberäkningar?2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Detta dokument är tänkt att fungera som hjälp och stöd när trafikunderlag tas fram som underlag för beräkning av trafikbuller, i de fall beräkningen ska avse en framtida bullersituation. Syftet med rapporten är att ta fram enhetliga riktlinjer för hur detta underlag ska tas fram, vilket underlag som ska användas, hur det ska anpassas etcetera. Publikation 2018:056 är en reviderad version av dokumentet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (jpg)
    Omslagsbild
  • 33.
    Om gång och cykling, hälsa och en hållbar utveckling2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den fysiska aktiviteten inom befolkningen i Sverige har under mer än ett halvt sekel minskat steg för steg. Idag är det bara några få procent av befolkningen som når upp till ens de minimala nivåerna av hälsofrämjande fysisk aktivitet. Transportsektorn har utomordentliga möjligheter att bidra till en bättre folkhälsa genom åtgärder som stimulerar till gång och cykling. Aktiva transporter nyttjar regelbundna behov av tid för förflyttningar vilket underlättar att de blir en del av vår tidsbudget. De kan därigenom iscensättas ofta, vilket är värdefullt då återkommande muskelaktivitet är hälsans moder. Gång och cykling som beteenden varierar i hög grad. För att få en uppfattning om i vilken grad de kan bidra till en bättre hälsa behöver vi relatera dem till konkreta uppgifter om volym, frekvens och intensitet. I rapporten redovisas fyra sådana exempel. Rapporten belyser även hälsoekonomiska perspektiv. En av rapportens slutsatser är att gång och cykling utgör basen i den rörelsepyramid som kan bidra till ökad folkhälsa. Det motiverar stora satsningar inom transportsektorn för att skapa säkra, trygga och attraktiva färdvägsmiljöer för fotgängare och cyklister. Det finns ett stort behov av att höja medvetandegraden bland allmänheten, förtroendevalda och tjänstemän verksamma inom såväl kommuner som landsting och myndigheter om de frågor som rapporten behandlar och dess slutsatser. Rapporten är framtagen i FOI-projektet Gång, cykling och hälsa som även resulterat i rapport 2012:157 "Om färdvägsmiljöers betydelse för gång, cykling, hälsa och välbefinnande".

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (jpg)
    Omslagsbild
  • 34.
    Undersökning av däcktyp i Sverige: vintern 20162016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vinterdäckundersökningen 2016 visar att andelen dubbdäck på vintern i Sverige fortsätter att minska och andelen dubbfria vinterdäck fortsätter att öka, men det är stora regionala skillnader. Undersökningen har genomförts av Trafikverket i samarbete med Däckbranschens Informationsråd.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (jpg)
    Omslagsbild
  • 35.
    Trafikverkets åtgärdsprogram enligt förordning om omgivningsbuller2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Ersatt av publikation 2018:196, se länk till höger.

  • 36.
    Undersökning av däcktyp i Sverige: vintern 20152015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna undersökning är att undersöka hur många som kör på dubbdäck,dubbfria vinterdäck eller sommardäck vintertid samt att följa trender för personbilsdäcken vintertid. Syftet är också att visa hur stor del av de dubbfria vinterdäcken som är av nordisk respektive mellanuropeisk modell.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (jpg)
    Omslagsbild
  • 37.
    Halter av partiklar (PM10) vid skolor och förskolor intill hårt trafikbelastade vägar i Stockholms län2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna rapport redovisas halter av partiklar, PM10 vid skolor och förskolor som ligger intill statliga vägar med mycket trafik i Stockholms län. Underlagsmaterialet över vilka skolor och förskolor som ska utredas i detta projekt har tagits fram av Trafikverket. Sammantaget utreds halten av PM10 vid 19 stycken skolor och förskolor i kommunerna Täby, Danderyd, Sollentuna och Stockholm. I Täby och Danderyd ligger objekten längs med E18 och i Sollentuna och Stockholm längs med E4.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (jpg)
    Omslagsbild
  • 38.
    Undersökning av däcktyp i Sverige: vintern 20142014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I början av 2014 kontrollerades däcktyp på cirka 10 800 bilar runt om i Sverige och resultatet visar på en minskning i andelen som kör på dubbade vinterdäck och en motsvarande ökning i andelen som kör på dubbfria vinterdäck. Trenden är att andelen dubbdäck minskar. Undersökningen genomfördes av Däckbranschens informationsråd på uppdrag av Trafikverket.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (jpg)
    Omslagsbild
  • 39.
    Åtgärder mot höga halter av partiklar (PM10) på platser där människor vistas intill hårt trafikbelastade vägar i Stockholms län2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport redovisas halter av PM10 vid bostäder, skolor och förskolor som ligger intill hårt trafikbelastade vägar i Stockholms län. Syftet med utredningen är att samlat redogöra för platser utmed det statliga vägnätet med hög befolkningsexponering av PM10 samt undersöka möjliga åtgärder för att sänka halterna. De åtgärder som utreds är sänkt hastighet och dammbindning. Ett scenario med minskad dubbdäckandel samt ett scenario med mindre trafik utreds också. Halterna av PM10 jämförs med gällande miljökvalitetsnormer.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (jpg)
    Omslagsbild
  • 40.
    Åtgärdsanalys för bullerutsatta skolor längs statliga vägar: Stockholms och Gotlands län2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport beskriver den pilotstudie som Trafikverket i Region Stockholm utfört för att få bättre underlag för riktlinjer för hur bullriga skolmiljöer ska kartläggas och åtgärdas. Rapporten är i första hand ett underlag för Trafikverkets generella hantering av skolor i den nationella åtgärdsplanen. Rapporten ska i andra hand användas som en del av Region Stockholms planering för åtgärder, vilka beslutas utifrån Trafikverkets nationella behov av och ekonomiska ramar för bullerskyddande åtgärder.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (jpg)
    Omslagsbild
  • 41.
    Bullerskydd vid uteplats2013Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Buller är ett utbrett miljöproblem och är en av de störningar som berör flest människor i Sverige. Trafikverket arbetar tillsammans med andra myndigheter för att främja en god boendemiljö för boende längs med väg och järnväg.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (jpg)
    Omslagsbild
  • 42.
    Bulleråtgärder inom vård, skola och barnomsorg2013Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Buller är ett utbrett miljöproblem och är en av de störningar som berör flest människor i Sverige. Trafikverket arbetar tillsammans med andra myndigheter för att främja en god boendemiljö för boende längs med väg och järnväg. Vi arbetar också med åtgärder som minskar buller inomhus och utomhus för vård, skola och omsorgsboende.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 43.
    Fönsteråtgärder för att minska bullernivåer inomhus2013Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Buller är ett utbrett miljöproblem och är en av de störningar som berör flest människor i Sverige. Trafikverket arbetar tillsammans med andra myndigheter för att främja en god boendemiljö för boende längs med väg och järnväg. En av våra vanligaste åtgärder för att minska bullernivåerna inomhus är fönsterbyte, men vi kan också lägga till en ny ruta eller byta ut den gamla glasrutan.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (jpg)
    Omslagsbild
  • 44.
    Trafikverket och vårt arbete med buller2013Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Buller från väg- och järnvägstrafik är en form av miljöstörning som berör många människor i Sverige. Överallt där tät eller tung trafik går nära bostäder, kontor, skolor eller vårdinrättningar, kan man utgå ifrån att människor blir störda av buller. Trafikverket arbetar tillsammans med andra myndigheter för att uppfylla att riksdagens riktvärden för buller inte överskrids.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (jpg)
    Omslagsbild
  • 45.
    Undersökning av däcktyp i Sverige: vintern 20132013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Ett bra däck är en bra kompromiss. Det går inte att tillverka ett däck som har bäst grepp vid alla sorters väglag. Därför finns det sommardäck respektive vinterdäck. Vinterdäcken kan vara med eller utan dubb. Syftet med denna undersökning är att undersöka hur många som kör på dubbdäck, dubbfria vinterdäck eller sommardäck vintertid samt att följa trender för personbilsdäcken vintertid.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (jpg)
    Omslagsbild
  • 46.
    Vi skärmar av för en god boendemiljö2013Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Buller är ett utbrett miljöproblem och är en av de störningar som berör flest människor i Sverige. Trafikverket arbetar tillsammans med andra myndigheter för att främja en god boendemiljö för boende längs med väg och järnväg.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (jpg)
    Omslagsbild
  • 47.
    Environmental Adapted Speed on E18: Danderyd Municipality, Stockholm County2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Trafikverket conducted a trial entitled "Environmentally Adapted Speed on Road E18" in 2009-2010. The SLB Analysis Unit at the Environment and Health Administration in Stockholm had been tasked to conduct "Measurement and Evaluation of Air Quality along Road E18 between the Danderyd Hospital and Danderyd Church Interchanges". This is an English abridgement of Trafikverket' s publication 2011:042.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (jpg)
    Omslagsbild
  • 48.
    Schantz, Peter
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Om färdvägsmiljöers betydelse för gång, cykling, hälsa och välbefinnande2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapports målsättning är att bidra till en ökad förståelse och kunskap om dels färdvägsmiljöers betydelse för gång, cykling, hälsa och välbefinnande, dels hur färdvägsmiljöer kan studeras för såväl trafik- och folkhälsoplanerares behov som i ett vetenskapligt sammanhang. Rapporten är framtagen i FOI-projektet Gång, cykling och hälsa som även resulterat i rapport 2015:153; Om gång och cykling, hälsa och en hållbar utveckling.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner (jpg)
    Omslagsbild
  • 49.
    Road pavements and PM10: summary of the results of research funded by the Swedish Transport Administration on how the properties of road pavements influence emissions and the properties of wear particles2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In Sweden, as in other countries where studded tires are used in winter, the wear of road surfaces is an important source of ambient air quality through its contribution to particle concentrations in road and street environments. In environments with high traffic and poor ventilation, particles from road wear and resuspension contributes strongly to high levels during dry weather in early spring. The national goal for Fresh air is even more difficult than the environmental quality standard to reach in terms of particle concentrations. Several issues have been recognized regarding particle emissions from road surfaces, primarily how the emission of PM10 is affected by various pavement parameters, such as construction, largest stone size and the stone material's resistance to wear. Similarly, alternatives to traditional asphalt pavements have attracted interest as potential elements of the solution to the particle problem. Since the early 2000s, a number of research projects commissioned by the Swedish Road Administration / Transport Administration to clarify these issues. This report is a compilation of the most important research results.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (jpg)
    Omslagsbild
  • 50.
    Undersökning av däcktyp i Sverige: kvartal 1, 20112012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Ett bra däck är en bra kompromiss. Det går inte att tillverka ett däck som har bäst grepp vid alla sorters väglag. Därför finns det sommardäck respektive vinterdäck. Vinterdäcken kan vara med eller utan dubb. Syftet med denna undersökning är att undersöka hur många som kör på dubbdäck, dubbfria vinterdäck eller sommardäck vintertid samt att följa trender för personbilsdäcken vintertid.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (jpg)
    Omslagsbild
12 1 - 50 av 73
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf