Slutrapporten är framtagen med ekonomiskt stöd från Trafikverkets Skyltfond. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområde. I en hållbar stad kan fotgängaren promenera tryggt och säkert året runt. Idag drabbas dock många fotgängare av fallolyckor, i genomsnitt registreras nästan 2000 fallolyckor per år i STRADA (Swedish Traffic Accident Data Acquisition). Ungefär hälften av dem är fall på grund av is eller snö. Bakomliggande orsaker till fotgängares fallolyckor är ett relativt outforskat område och det finns inte heller beprövade metoder att studera fallolyckor. Den Svenska Konflikttekniken är en metod för att studera trafiksäkerhet genom nästan-olyckor. Metoden ger mycket kunskap om vilka beteenden och utformningsdetaljer som leder till olyckor, men metoden är utvecklad för kollisionsolyckor. Denna studie testar en variant av konflikttekniken för att studera fallolyckor. Syftet med studien är att testa om en variant av Den Svenska konflikttekniken kan användas för att studera fotgängares fallolyckor. Syftet med studien är också att identifiera fallolyckor och nästan-olyckor och genom inventering, intervjuer och fältstudier försöka få en djupare förståelse till de bakomliggande orsakerna till fotgängares fallolyckor i form av utformning och trafikantens beteende. Olycksstatistik från STRADA användes för att välja ut sex platser i Göteborg och fem i Umeå för inventering, trafikräkningar och fältstudier. Fältstudier genomfördes sedan enligt en modifierad version av Den Svenska Konflikttekniken där nästan-olyckor studerades. Intervjuer genomfördes med sju personer som råkat ut för en fallolycka på grund av is eller snöde senaste tre åren. Studien visar att fallolyckor kan studeras genom fältstudier, det är dock en resurskrävande metod. Risken för fallolyckor på grund av snö och is påverkas i mycket stor utsträckning av vädret. Fältstudier av fallolyckor är därmed mycket beroende av väder och markförhållanden under tiden för fältobservationerna. Om olycksrisken på en plats ska bedömas bör olika vädertyper och underlag täckas in under fältstudierna. Det är kallt att stå ute och genomföra fältstudier under vinterhalvåret och hänsyn till observatörerna måste tas i planeringen av studierna. Följande upplägg upplevdes fungera även i flera minusgrader. Observatörerna står på en plats i 20 minuter, tar sedan en promenad till nästa plats där observationer genomförs i ytterligare 20 minuter. Så ytterligare en promenad och ett 20-minuterspass på en tredje plats innan observatören tar en längre paus inomhus. Paustiden kan användas för att sammanställa observationerna. Samma procedur upprepas på morgonen, vid lunch samt på eftermiddagen. Därmed genomför en observatör 3*20 minuters observationer på tre platser under en dag. Uppmärksamhet på att det är halt och försiktig gång är inte tillräckligt för att undvika fallolyckor på grund av snö och is. En viss mån av otrygghet leder generellt till mer uppmärksamhet och därmed större trafiksäkerhet. Tidigare studier tyder på att detta även gäller för fallolyckor på grund av ojämn beläggning. Denna studie tyder dock på att sambandet för fallolyckor på grund av snö och is ser något annorlunda ut. Dels verkar detta bero på att risken med is på gångbanan, framförallt i lutning, underskattas av yngre fotgängare medan äldre är mer försiktiga då det är halt. Dels verkar det bero på att fotgängare i alla åldrar som tittar noggrant ändå inte alltid upptäcker faran i form av is under snön, hårda is- och snökanter etc. Halkbekämpning bör ske där människor faktiskt väljer att gå tex över torg och inte bara längsmed stråk. Detta eftersom fältstudierna visar att det, med undantag för en del äldre, är ytterst få som utnyttjat möjligheten att gå en liten omväg för att få gå på barmark istället för på en isbelagd yta. Många verkar inte ta risken för en fallolycka så allvarligt. Några få platser som blir extra hala gör att många halkar till. Om dessa skulle kunna åtgärdas med en gång kanske många halkolyckor skulle kunna undvikas. Exempelvis skedde sex av sju nästan-olyckor i Brunnsparken i Göteborg på ett par fläckar med is, vid små ojämnheter i underlaget, som polerats av gående.