Rapporten är framtagen med ekonomiskt bidrag av Skyltfonden, Trafikverket. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområden. Denna studie har inriktat sig på att studera ordnade gångpassagers effekt på äldre fotgängare utifrån trafiksäkerhet, framkomlighet och trygghet. Studien har genomförts på tre platser i Malmö med både övergångsställen samt ordnade och oordnade gångpassager – Stadiongatan (där Ystadvägen varit jämförelseobjekt), Bergsgatan samt Lilla Nygatan. På dessa platser har fotgängares väntetid, fordonens hastighet, fordonsflöde, konflikter och trafikolyckor inventerats. På de gator där studien genomförts så är andelen bilförare som väjer för fotgängare vid övergångsställen relativt låg, omkring 37 %. Övergångsställen ger alltså inte särskild god väjningseffekt på denna typ av gator. Väntetiden vid övergångsställen är tack vare väjningspliktsreglerna lägre än vid gångpassager, där den gående får vänta omkring 3 gånger så lång tid för att kunna korsa körbanan i samband med en samspelssituation. Dock överskrids inte de riktvärden på väntetid som bland annat anges i handboken ”Säkra gångpassagen” (VV 1998:108). Fordonshastigheter har uppmätts vid samtliga studerade platser. Fordonshastigheten verkar inte förändras nämnvärt på grund av övergångsstället, utan den är lika hög både på vid övergångsställen som vid gångpassager. Totalt 17 stycken konflikter har registrerats mellan fotgängare och fordonsförare på övergångsställen och gångpassager vid de studerade platserna. 8 konflikter har registrerats vid övergångsställen och 9 vid gångpassager. 5 av de registrerade konflikterna har varit med äldre fotgängare, 4 av dessa vid gångpassager. På samtliga platser har totalt 14 fotgängare skadats, 12 av dessa på något av övergångsställena vid studieplatserna. De flesta av trafikolyckorna har endast resulterat i lindriga personskador. Vid en av studieplatserna har en trafikantintervju genomförts där fotgängare över 65 år som korsar körbanan tillfrågats. De tillfrågade anser att de korsar körbanan försiktigare vid gångpassager än vid övergångsställen. Detta kan ha betydelse ur trafiksäkerhetssynpunkt. De gående är medvetna om risken med omkörning i det yttre körfältet när de korsar körbanorna vid just fyrfältiga gator. Andra risker de nämner är att fordonen har hög hastighet och att fordonsförarna kanske inte uppmärksammar den gående. I motsats till de undersökningar av förarbeteende som gjorts vid övergångsställen så anser de gående att flertalet fordonsförare stannade för dem när de är på väg över. De tillfrågade gående föredrar också övergångställen om det finns ett sådant i närheten av den plats de ska korsa. Skillnaden mellan fotgängares upplevelse av väjningsplikt och faktiskt situation kan vara en trafiksäkerhetsfara. De tillfrågade gående valde att korsa gatan vid den genaste vägen trots att det inte fanns något övergångsställe på platsen. Det var lika många gående som ansåg att de skulle få det svårare att röra sig ute om antalet övergångsställen minskade som angav att detta inte skulle påverka dem. De allra flesta gående anser att de får vänta kortare tid för att kunna korsa gatan vid övergångsställe jämfört med både ordnade och oordnade gångpassager. Slutsats Gångpassager medför troligen ingen försämring ur trafiksäkerhetssynpunkt, även om underlaget i denna studie för att dra den slutsatsen är relativt litet. Den genomsnittliga väntetiden för fotgängare ökar för att kunna korsa körbanan, men inte över rekommenderade riktvärden. Äldre fotgängare föredrar övergångsställen om det finns en valmöjlighet, men hälften anger också att det inte skulle påverka dem om antalet övergångsställen minskar. De tillfrågade anger också att de är försiktigare när de korsar körbanan vid gångpassager jämfört med övergångsställen. Detta kan ha trafiksäkerhetsfördelar.