Under projektet PBN4UTM har vi utvecklat flera algoritmer och kvantitativa metoder som bidrar till etableringen av ett prestationsbaserat navigationskoncept (PBN) för framtida hantering av obemannad trafik (UTM). Bland de främsta resultaten ingår algoritmer för sektorisering av luftrum baserat på drönarnas konfliktlösningsprestanda, tillvägagångssätt för att dela upp luftrummet i zoner med liknande operativa höjder, algoritmer för riskmedveten ruttplanering, ett tillvägagångssätt för strategisk konfliktlösning med betalningsmekanismer samt ett tillvägagångssätt för centraliserad storskalig operationsplanering med exempel på leverans av medicinska tester vid pandemier. Det här projektet bygger vidare från resultat som utvecklats inom projektet UTMOK (TrV-finansierat). Vi implementerade de algoritmer vi designade och utvärderade dem för att visa hur de kan bidra till det framtida UTM-systemet. Vi visade hur våra algoritmer hjälper till att möjliggöra användningen av billigare och mindre kapabla drönare i mindre trafikerade delar av luftrummet med bibehållen säkerhet, samtidigt som höga krav på navigationsförmåga behöver upprätthålls i tätbebyggda stadskärnor. Vårt arbete med höjdmedveten indelning av luftrum tar itu med dilemmat; det gemensamma höjdreferenssystemets (CARS) som diskuteras av EUROCONTROL och EASA i [CARS], genom att visa hur luftrummet kan delas upp så att en enda referenshöjd kan etableras i varje zon. Vi tog fram en kvantitativ metod för att uppskatta och minimera den risk som en drönaroperation medför för människor på marken, vilket är nödvändigt för att digitalisera ruttplanering och riskbedömning. Dessutom resulterade vårt arbete i ett nytt tillvägagångssätt för strategisk konfliktlösning för luftfartyg, som nyttjar betalningssystem för att låta drönaroperatörer påverka prioriteringen av sina operationer. Slutligen presenterade vi hur storskaliga drönaroperationer kan hanteras med ett exempel från massleverans av tester under en pandemi. Vårt arbete syftar till att hjälpa till att etablera ett säkert och inkluderande luftrum för framtida omfattande operationer med obemannade flygfordon (UAV). Vi följde noggrant utvecklingen av EUförordningar[EU664, EU665, EU666, EU945, EU947, AMC/GM664, AMC/GM947] samt EUROCONTROL och EASA-diskussioner (t.ex. [CARS]) för att göra vår forskning så tillämplig och aktuell som möjlig. LFV och LiU samarbetade tätt i detta projekt och samarbetet med forskare från hela världen är betydande och gör vårt arbete relevant inte bara för svenska aktörer och myndigheter utan också förden internationella UTM-gemenskapen. Vår AEAR forskningsgrupp deltog också i relevanta SESARfinansierade projekt (AiRMOUR, Metropolis 2 och CORUS-XUAM) för att bättre samordna och sprida våra resultat samt få återkoppling från andra stora europeiska aktörer.