I denna studie har utvecklingen av olika inlandsterminaler som är knutna till Göteborgs Hamns hamnpendelnätverk Railport analyserats. Göteborgs Hamn, som är Nordens största containerhamn, har tillsammans med samarbetspartners utvecklat intermodala hamnpendlar sedan 1998. I dagsläget transporteras ca 45 % av containerflödet mellan hamnen och inlandet på järnväg. En förutsättning till denna utveckling har varit ett fungerande terminalnätverk. Studiens teoretiska utgångspunkt är konceptet torrhamn (dry port). Det innebär att en intermodal inlandsterminal är knuten till en sjönära hamn med en fast järnvägsförbindelse och godset kan lämnas och hämtas där såsom i den egentliga hamnen. I litteraturstudien diskuteras torrhamnsbegreppet och torrhamnarnas fördelar, funktioner och uppgifter. Allmänna förutsättningar för terminaletableringar samt ägarstruktur och affärsmodeller för torrhamnar gås igenom. Några exempel på torrhamnar i utlandet presenteras. Studiens metodik är kvalitativ, och primärmaterialet består av 30 intervjuer och sju studiebesök. Bland de intervjuade finns representanter från infrastrukturägare, hamnar, intermodala operatörer, terminaler och transportköpare. Genom intervjuer och studiebesök görs en allmän kartläggning av de olika hamnpendeluppläggen. Sex terminaler och tillhörande hamnpendelupplägg studeras närmare i fallstudier. De terminaler som är knutna till Railport-systemet kan indelas i fyra grupper: Enkla omlastningsplatser; Konventionella kombiterminaler; Terminaler med torrhamnsprofil; Logistikcentra. Terminalerna skiljer sig från varandra avseende teknisk standard och serviceutbud. Även hamnpendeltrafikens betydelse för olika terminaler varierar. Flera affärsmodeller finns hos de intermodala aktörer som är inblandade i aktiviteter kring torrhamnar och hamnpendlar. Om man tolkar det teoretiska torrhamnsbegreppet strängt kan man påstå att det inte finns några renodlade torrhamnar i Sverige i dagsläget. Emellertid utvecklas flera terminaler enligt konceptet, och de har kommit så nära definitionen av torrhamnar att det är befogat att kalla dem för torrhamnar. För Göteborgs Hamn ger användningen av torrhamnar konkurrensfördelar genom en starkare närvaro på marknaden, utvidgat upptagningsområde, högkapacitetsanslutning till inlandet och miljövinster. Närhet till transportköpare och transportinfrastruktur, en bra affärsmodell, rätt specialisering och marknadskännedom är framgångsfaktorer för en torrhamn. Utvecklingsmöjligheterna begränsas dock av den hårda konkurrensen och prispressen i transportbranschen. Railport-terminalerna fyller olika funktioner i hamnpendelsystemet. De erbjuder en flexibilitet i systemet och blir hamnens representanter på den lokala nivån. Den samhälleligt viktigaste påverkan som torrhamnarna medför är förflyttning av transporter från väg till järnväg och därav minskade utsläpp av växthusgaser. De kommunala insatserna har varit av stor betydelse för etableringen av flera torrhamnar.