De principer och kalkylvärden som ska tillämpas i den svenska transportsektorns samhällsekonomiska nyttokostnadsanalyser tas fram inom Trafikverkets ASEK-arbete och presenteras i den så kallade ASEK-rapporten. Med hjälp av samhällsekonomiska nyttokostnadsanalyser bedöms den samhällsekonomiska lönsamheten hos transportinfrastrukturprojekt/-åtgärder. Vissa effekter är svåra att monetarisera (=uttrycka i kronor) på grund av exempelvis databrist, vilket försvårar jämförelsen mellan nyttor och kostnader. Ett exempel på dessa effekter är konsekvenser för människors välfärd till följd av transportinfrastrukturprojekts inverkan på natur och miljö, inklusive så kallade intrångseffekter till följd av den inverkan som en väg eller järnväg kan få på exempelvis ett naturområde. 

Detta utgör bakgrund till två stora frågor som rapporten syftar till att bidra med svar på:

Hur kan konsekvenser för människors välfärd till följd av inverkan på natur och miljö struktureras på ett systematiskt sätt? Vårt svar i den här rapporten är att använda det vetenskapligt och miljöpolitiskt väletablerade begreppet ekosystemtjänster (EST) som ett ramverk för att åstadkomma detta.

Hur kan konsekvenser som i nuläget inte kan monetariseras bedömas på ett jämförbart sätt som är mer informativt än de tre kategorierna förbättring, försämring, försumbart? Vårt svar i den här rapporten är att föreslå en metod för semi-kvantitativ värdering (poängsättning) av ekosystemtjänster för att åstadkomma detta, med geografiska informationssystem (GIS) som centralt hjälpmedel.

De huvudsakliga slutsatserna och rekommendationerna i rapporten är följande:

•  Naturintrångseffekter till följd av trafikinfrastrukturprojekt skulle kunna analyseras mer systematiskt genom att tillämpa en ekosystemtjänstansats. 
•  Den semi-kvantitativa värderingsmetodik som utvecklas i rapporten skulle kunna bidra till att (1) möjliggöra en systematisk genomgång av samhällsekonomiskt relevanta konsekvenser till följd av naturintrång, och (2) öka jämförbarheten mellan olika intrångseffekter i naturmiljö inom och mellan projekt.
• GIS är ett kraftfullt verktyg för att implementera ekosystemtjänstansatsen. Även i fall där tids- och budgetrestriktioner inte medger detaljerad värdering kan GIS vara till hjälp för kvalitativ bedömning av påverkan på ekosystemtjänster genom att GIS visualiserar den rumsliga utbredningen av ekosystemtjänster inom ett område.
•  Att fullt ut integrera en ekosystemtjänstansats i Trafikverkets samhällsekonomiska nyttokostnadsanalyser skulle kräva genomgripande förändringar av nuvarande vägledningar och analysverktyg. Därför rekommenderas, som ett första steg, att en analys av effekter på ekosystemtjänster och effekternas välfärdskonsekvenser bifogas som en bilaga till den samhällsekonomiska nyttokostnadsanalysen. 
• Det bör utredas hur arbetet med ekosystemtjänster ska kunna synkroniseras mellan Trafikverkets samhällsekonomiska nyttokostnadsanalyser, samlade effektbedömningar och miljöbedömningar, och även med andra typer av bedömningar och stödjande analyser.
• Förutom att vidareutveckla modellen för närrekreation rekommenderas att tillämpa den föreslagna semi-kvantitativa metodiken på fler ekosystemtjänster, och rapporten diskuterar vilka ekosystemtjänster som i så fall ska prioriteras.