Slutrapporten är framtagen med ekonomiskt stöd från Trafikverket Skyltfonden. Ståndpunkter, slutsatser och arbetsmetoder i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter, slutsatser och arbetsmetoder inom rapportens ämnesområde.

Med skyltfondsprojektet Supersäker cykelväg: Drift och underhåll av regionala supercykelvägar har AFRY studerat hur arbetet med drift och underhåll kan bidra till en ökad och säker cykling.Tidigare studier har visat på att cyklisters trafiksäkerhet, och särskilt cyklisters singelolyckor, har en tydlig koppling till drift och underhåll. Samtidigt saknas det idag en nationell standard om vilka krav som bör ställas för att faktiskt uppnå en hög standard på drift och underhåll av cykelvägar. Varje väghållare utgår från sina krav och metoder. Detta gäller för såväl cykelvägar generellt som för konceptet supercykelvägar som har lanserats på senare år som ett sätt att öka cykelns attraktivitet. Detta projekt syftar till att bidra med ny kunskap och en ökad samsyn kring drift och underhåll – något som i förlängningen kan bidra till förbättrad trafiksäkerhet.

Inom detta projekt har tre hypoteser prövats:

 Hypotes 1: Prioritering av drift och underhåll ser olika ut hos olika väghållare isödra Sverige. Hantering av drift och underhåll skiftar därmed också beroende på väghållare längs ett sammanhängande cykelstråk.

 Hypotes 2: Det finns utmaningar för planering av drift och underhållsåtgärderlängs ett cykelstråk om stråket har olika väghållare.

 Hypotes 3: Det saknas en metod för att systematiskt arbeta fram engemensam standard för cykelstråk som berörs av flera väghållare, samt att nyttan av en sådan standard är stor.

Utifrån Skåne som fallstudie har hypoteserna studerats genom dels en litteratur- och omvärldsanalys och dels en intervjustudie med 16 företrädare från kommuner, regionen och Trafikverket. Samtliga tre hypoteser har kunnat bekräftas utifrån studien. Övergripande problem som har identifierats är att det saknas en gemensam standard samt att det finns brister i dagens förvaltning av cykelvägar gällande bland annat efterlevnad av krav samt ett bristande trafiksäkerhetsperspektiv. Dessa utmaningar är i många fall nära kopplade till cykelns låga status i transportsystemet. För att lyckas förändra detta krävs en stor förflyttning i frågor om bland annat prioriteringar, kultur och budget.

Utifrån genomförd studie konstateras att det idag är svårt att säkerställa en genomgående hög kvalitet längs ett cykelstråk med flera väghållare – trots att detta är en grund för supercykelvägar som koncept. Baserat på genomförd studie ges i rapporten ett första förslag på hur dessa utmaningar med oklar och varierande kravställning för supercykelstråk skulle kunna hanteras inom ramen för det regionala arbetet. Förslag ges kring en process för samverkan mellan kommuner, regioner och Trafikverket genom samverkansavtal, samordningsgrupper, checklistor för dialog samt en minimistandard för drift och underhåll av supercykelvägar. Avslutningsvis konstateras att det finns behov av vidare forskning kring hur kravställningar och metoder bör se ut för att drift och underhåll tydligare ska kunna bidra till en ökad och säker cykling.