Utvecklingen av trafikstrategier i kommuner är, oavsett kommunens storlek till yta eller antal invånare, av betydelse för framtiden. Intresset för trafikstrategier är stort bland de städer som deltagit, både denna och i den tidigare första delen av projektet. En utvecklad arbetsmodell "TRAST" har visserligen länge funnits, som kan utgöra inspiration för alla de som aktivt verkar inom trafiksektorn, politiker och tjänstepersoner utanför trafikkontoren samt intressenter som till exempel centrumorganisationer, fastighetsägare och handel. Det har genom såväl första som andra delen av detta projekt varit tydligt att TRAST i sin nuvarande form inte räcker som adekvat stöd i utvecklandet av de "ingredienser" som krävs för en robust och implementerbar trafikstrategi. En trafikstrategi i riktning mot internationella och nationella hållbarhetsmål, som samtidigt möjliggör levande och vitala städer. Svenska stadskärnors erfarenhet visar att alla intressenter måste samverka och gemensamt agera för att hantera de många frågor som rör stadsmiljö, tillgänglighet, renhållning, trygghet och marknadsföring. Det är sedan tidigare utpekat att det primärt är i delarna om samverkan som utmaningarna ligger. I 2015 års studie av TRAST i kommunerna, gavs råd om tillvägagångssätt för samverkan som i ljuset av de lärdomar vi drar från samverkan med städer i den andra delen i projektet inte kan anses räcka som stöd. I diskussioner med och mellan städerna och Trafikverket är det tydligt att, för att samverkan ska kunna ske på ett konstruktivt och framåtsyftande sätt, krävs relationsbyggande och en tydlig insats för att skapa en gemensam målbild. Relationer generellt bedöms som avgörande, men specifikt relationen med Trafikverket framstår som helt central för många av de utvecklingsinsatser för transportsystemet som städerna står inför. Trafikverket sitter på makt i relation till städerna, avseende såväl regelverk och kompetens som finansiering. Trafikverket bör överväga att omvärdera TRAST-familjen till att utgöra ett kunskaps- och inspirationsmaterial och att till det material som redan finns lägga råd kring hur fungerande samverkan skapas. Det kan till exempel handla om att tillgängliggöra TRAST-materialet och hur man lämpligen tar sig an arbetet i samverkan med relevanta aktörer via utbildningsinsatser. Dessa insatser riktas till berörda inom kommuner som kan vara allt från politiker till tjänstepersoner och näringslivsrepresentanter men också en intresserad allmänhet. Samverkan i sig är inte ett naturligt fenomen som uppkommer av sig självt. Samverkan måste byggas omsorgsfullt och underhållas över tid. I ett kort perspektiv kan samling ske för ett visst syfte och ändamål men samverkan över längre tid måste vårdas. Inte minst förtjänar relationer att lyftas. Samverkan bygger ytterst på relationer mellan individer som behöver ha verktyg och metoder för hur för önskad samverkan relevanta relationer byggs – systematiskt och strategiskt. I denna projektets andra del framkom ytterst tydligt att makt och ägandeskap över processer för beslut och finansiering har helt avgörande betydelse för samverkan, dess process och resultat. Ägande av processer måste därmed synliggöras för att tydliggöra relevanta tillvägagångssätt och vilka relationer som är väsentliga att bygga på och inkludera. Med det som utgångspunkt kan en öppen samverkan bjudas in till och utvecklas. Någon måste självfallet ta initiativet och troligen är detta oftast kommunerna som har att driva sina städers hållbara utveckling där Trafikverket (ibland via regionerna) är de som har makt över tillgänglig finansiering. Det finns mycket erfarenhet och forskning som pekar ut vikten av en gemensam målbild för relevant och fungerande samverkan. Detta projekt har bidragit med insikt om att där samverkan idag inte är etablerad finns ett behov av att hitta sättet att starta samverkan. Vi har inte i detta projekt utforskat hur olika sådana start-stöd skulle kunna se ut, men ger några uppslag på verktyg och metoder som skulle kunna vara adekvata. Att då ett akut behov uppstår satsa på en långsiktig samverkansmetod kan vara ett sätt. På liknande sätt kan ett specifikt projekt fungera som startskott för en även på sikt fortsatt samverkan mellan för stadens utveckling relevanta aktörer. Ett tredje sätt handlar om att införa ett mer strukturerat utifrånstöd till kommunerna i deras ansträngningar att skapa långsiktiga relationer och samverkan i form av revisionsprincipen. Revisioner och/eller certifiering används inom en rad områden från ledningssystem till trafiksäkerhetsarbete. Revisioner och certifieringar fungerar som stöd, metod och verktyg för att se till att rätt saker görs och sköts – mer än som kontrollinstans. Utvecklingen av gemensam nomenklatur är att anse som nödvändig. För att kunna skapa gemensamma lösningar och samverka kring utvecklingsprojekt är det använda språkbruket viktigt. Inom alla professioner förekommer begrepp och definitioner som inte nödvändigtvis är gemensamma eller kommunicerade till berörda aktörer. Risken är att olika aktörer pratar förbi varandra och samverkan försvåras. Slutligen några råd kring de knäckfrågor vi identifierat som avgörande för att TRAST ska få det genomslag som önskas. Råden vänder sig till Trafikverket som aktuell ägare av TRAST och till städer och deras intresseaktörer som vill utveckla sitt trafikstrategiarbete och sin användning av TRAST. • Att utveckla målbilder och kunna kommunicera dessa bygger på att de är realistiska, möjliga att mäta vad avser måluppfyllelse och möjliga att pedagogisera och spridas. För målbilder gäller att de inte sälla påverkas av politiska viljor och behöver hantera långsiktiga perspektiv. För målbilder gäller att i samverkan det tas ansvar för formuleringar, drivande, utvärdering och stabilitet. Inte sällan ställer målbilder krav om förmåga att sprida och pedagogisera lösningar som måste förklaras. • Relationer bygger på olika aktörers handlingar, personkontakter, hur de formaliseras och hur de etableras vad avser förtroende mellan olika aktörer. Relationer i sig bygger också på förmåga att etablera förståelse mellan olika aktörer för de förutsättningar som gäller inom trafikstrategiernas område. Alla måste ge och sprida kunskap för att utgöra en bas för hållbar samverkan. Tillvägagångssätt – Steg för steg (från första tidigare delen) • Bilda en samarbetsgrupp med mandat. Att bilda en formell förening är inte nödvändigt, att arbeta i ett nätverk är förmodligen i de flesta fall mest resurseffektivt. Det är viktigt att skapa eller använda rätt verktyg och veta vad man vill, men också att hitta rätt människor. De som ska ingå ska vilja samverka och dessutom ha mandat att ta beslut. Starta tillsammans med beslutsför kommunrepresentant, finns inte den kommunala viljan fungerar inte samverkan. Kommunens ledartröja är en förutsättning för att övriga aktörer ska kunna följa efter. Hitta och en inkludera större fastighetsägare, de har incitament för medverkan. Tillgängligheten till fastigheten är ju en förutsättning för fastighetens utveckling. • Formulera arbetet med en kravprofil och en överenskommelse. Bygg gruppen, skapa ett sammanhållet team som gillar att jobba tillsammans. Skapa också en gemensam överenskommelse om delat ansvar – en stabil grund att stå på. • Samverkan genom kontinuerliga möten och handlingsplan. För att samverkan ska fungera i längden behövs återkommande, gärna regelbundna, möten med tydlig agenda. Samverkan måste omsättas i konkret genomförande. Utan konkreta resultat är risken att engagemanget, intresset och därmed samverkan uteblir.