Projektet ETRA har som mål att utforska och utvärdera användningen av ögonrörelsedata, visuella scanmönster och visuella indikatorer för säkerhet och riskbedömning inom luftfartsområdet. Automation och digitalisering utgör en övergripande utmaning för samarbetet mellan människa och automatisering. Situationen kräver stöd av lämpliga metoder och verktyg som övervakar och indikerar säkerhetsprestanda och behovet av ett sådant stöd bedöms öka över tid. Det visuella skanningsmönstret är en välkänd indikator för operatörernas arbetsbeteende och även för hur operatören systematiskt uppmärksammar händelser och för hur resurser hanteras; allt för att säkra en adekvat situationmedvetenhet. Att använda sig av visuella skanningsmönster för att klargöra påverkan av ny teknik och därmed öka robustheten i analysen av vilka åtgärder och justerignar som är nödvändiga för att säkra prestanda, får allt större betydelse. Projektet kartlägger logiken för hur flygledare agerar för att upprätthålla lägesmedvetenheten och presenterar visuella mätvärden som indikerar flygledares säkerhetsprestanda. En viktig milestone är utvecklingen av en processhanteringsmodell som beskriver flygledarens aktiviteter precist och detta arbetsmönster representerar uppfattningar, beslut och handlingar för det operativa arbetet. Fellägen genererades för olika scenarier vilket genererade en lista med konsekvenser för arbetsmönster som potentiellt påverkar flygledarens förmåga att upptäcka riskkällor och effektivt hantera dem. Baserat på listan identifierades flera visuella mätvärden: ”head down-time, runway” och ”radar-checkups” och tiden för allmän övervakning (monitorering). För validering genomfördes tre studier. Den första studien var en öppen intervju med 3 flygledare för att bekräfta arbetsmönster och säkra konsitens med det avsedda arbetsmönstret enligt utbildning och utbildning. Den andra studien var en strukturerad intervju med två flygledare som dessutom byggde på inspelat material från en angränsande simuleringsstudie. Flygledare rekonstruerade sina arbetsmönster och den situationsmedvetenhet genom att titta på videon med ögonspårning från utvalda situationer i simulatorn. Den tredje studien var en sekvensanalys som matchar mallar i de inspelade visuella skanningsmönstren från 3 flygledare i en fältstudie på Linköping City Airport. Studien använde ett innovativt verktyg för videobaserad AoI-analys (Area of Interest) som automatiskt känner igen fördefinierade AoI i ett videomaterial. Återkommande visuella skanningsmönster kunde detekteras och kvantifieras i termer av frekvens av förekomst. Variationer av hur flygledare styr uppmärksamheten mellan källor till visuell information visar sig drivas av två faktorer. Den första faktorn är att hantera föreskrivna kontrolluppgifter och den andra är en individuell vana för hur mönster samlas. Den är en mellan individer varians som har sitt ursprung i individens personliga förmågor och strategier för hur man söker och bearbetar information i aktuell miljö. Mätvärden återspeglar den rumsliga modellen och den interna representationen av aktuell situation. Valideringen visar att ögonspårningsdata och relaterade metoder kan användas för säkerhetsbedömningsuppgifter under den tidiga konceptfasen, implementering och migrering samt under operativ tjänst då som en del av prestationsindikatorerna för säkerhetsprestanda.