Rapporten är framtagen med ekonomiska bidrag från Trafikverket, Skyltfonden. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområden. 

Ökad hastighetsefterlevnad är mycket viktigt för att uppnå ökad trafiksäkerhet, men hastighets­efterlevnaden i Sverige är låg och det är långt kvar till målet om 80 procents hastighetsefterlevnad år 2030. Inom Trafikverkets färdplan för hastighetsefterlevnad i entreprenadupphandlingar infördes under våren 2022 ett instegskrav på metoder, rutiner eller system för att säkerställa hastighetsefter­levnaden i entreprenadernas vägtransporter. Syftet med föreliggande projekt har varit att utvärdera och studera olika aspekter relaterade till detta instegskrav.

Projektet har följt tio kontrakt med entreprenader som har instegskravet för att ta reda på hur kravet påverkat arbetet med trafiksäkerhet och hur Trafikverkets uppföljningsrutiner fungerat. Underlag till analysen har samlats in genom strukturerade intervjuer. Dessutom har de juridiska aspekterna kopplade till kravet studerats.

Resultaten visar att Trafikverkets kontaktpersoner och entreprenörerna tycker att det är bra att frågan om hastighetsefterlevnad kommer upp på agendan. En otydlighet som diskuterats under intervjuerna är vilka transporter kravet gäller: inom arbetsområdet, till och från arbetsområdet, resor med privata bilar/tjänstebilar inom entreprenadens utförande? Här är synen delad bland de intervjuade. Integritets­frågor kopplade till GDPR ses inte som något problem eftersom redovisning av hastighetsefter­levnaden inte är ett krav i detta första steg. Däremot känner man en viss oro för hur detta ska hanteras när kraven skärps. Både entreprenörerna och Trafikverkets kontaktpersoner belyser vikten av att skapa förutsättningar för att hålla hastigheten genom att till exempel upphandla transporter på timme istället för på ackord. Den rättsliga översikten visar på behov av fördjupad juridisk analys när kraven skärps då rättsläget bedöms som oklart utifrån befintliga informationsunderlag.

De intervjuade tror att instegskraven kan leda till mindre förbättringar av hastighetsefterlevnaden men att den stora vinsten är att hastighetsfrågan lyfts genom information och påminnelser till entreprenadernas utförare. Däremot tror man på större effekter i samband med att kraven skärps och omfattar hastighetsmätningar, men att frågan om integritet då blir betydelsefull att lösa. 

Några viktiga aspekter viktiga att ta med sig i det fortsatta arbetet med hållbara hastigheter:

• Det är ett svenskt lagkrav att följa hastighetsgränserna och polisen har som uppgift att övervaka hastigheterna. Vad blir entreprenörens roll som arbetsgivare kontra en övervakande (polisiär) roll?
•  Syftet med kraven – det är viktigt att tydliggöra vad man vill uppnå och hur.
•  Kommunikation av kravens omfattning – det är viktigt att projektledare och entreprenör är införstådda med var- och vilka transporter kravet gäller.
• Enkel redovisning av kravet – entreprenörerna efterfrågar tydliga mallar.
• Tydlighet för prissättningens skull –entreprenören behöver veta vad som ingår i kraven för att beräkna kostnaden i konkurrens med andra.
• Trafikverket bör ta fram ett lättillgängligt och enkelt informationsmaterial som kan spridas till entreprenörer och underentreprenörer.
•  Entreprenörernas fokus är på sina oskyddade vägarbetare och de vill på olika sätt få ner tredje mans hastigheter i vägarbetsområdet. Hur kan Trafikverket stötta det?
• Vad ska man göra med den aggregerade data som samlas in? Räcker det med aggregerade data för att uppnå syftet med ökad hastighetsefterlevnad?
• Kostnadsbilden - står den i proportion till åsyftat resultat?