Samhället, industrin och enskilda företag har det gemensamt att de står inför två ständiga utmaningar, som i allra högsta grad gäller anläggningsbyggandet. Den ena utmaningen är att ständigt öka kundvärdet, vilket särskilt syftar på att utveckla produktens egenskaper och funktioner. Den andra utmaningen är att ständigt minska resursförbrukningen under såväl produktframtagningen som under produktanvändningen. Inte minst ställer regering och riksdag allt tydligare krav på att beställare och utförare visar en högre grad av effektivitet i att utveckla transportinfrastrukturen. Idag saknas kunskap om hur mycket resurser som förbrukas i produktframtagningen i enskilda projekt. Vilka resurser används när under projekttiden och vilket värde tillför förbrukade resurser produkten vid olika tidpunkter? En förklaring till denna avsaknad av kunskap är att byggprojekt är omfattande, med många aktörer involverade under olika tidsskeden och att det för var och en finns många dolda processer som förbrukar resurser. Denna okunskap kan leda till felaktiga slutsatser och beslut som är baserade på bristfällig information. Det övergripande målet är att bidra till ”mer byggnadsverk för pengarna”, dels i betydelsen ökad resurseffektivitet och dels i betydelsen bättre produkter. Detta mål baseras på antagandet (a) att det förekommer många (icke värdeskapande) aktiviteter som slukar resurser och (b) att effektivare processer leder till bättre produkter. Det baseras också på en uppfattning om att det för att skapa en internationellt konkurrenskraftig svensk anläggningsbransch krävs en betydligt större kunskap om hur processerna faktiskt ser ut. Det specifika syftet med denna förstudie är att undersöka möjligheterna att kartlägga resursförbrukningen. Genom att följa ett anläggningsprojekt har vi kunnat kartlägga de olika aktörernas resursanvändning över tiden. Resultaten visar att ett stort antal olika aktörer är inblandande under projektets gång vilket utgör en stor risk för informationsglapp i överlämnande mellan olika skeden. I och med den utdragna tidsperioden finns det även stor risk för att de analyser som gjordes i ett tidigt skede måste göras om då samhälls- och teknikutvecklingen förändrats. Slutligen kan vi konstatera att bättre uppföljning av förbrukade resurser över tid kopplade till värdetillförsel till produkten är en förutsättning för att kunna förbättra byggprocessen. Införandet av BIM utgör också en möjlighet dels för att få ett kontinuerligt informationsflöde men också för att strukturerat kunna följa upp de innovationer som testas i individuella projekt.