Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Kunskapssammanställning Landskap och Infrastruktur
Responsible organisation
2016 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Landskapet är det rum vi lever våra liv i. Rätt förvaltat ger det oss stora värden; mat, vatten, skönhet, kunskap och rekreation bland annat. När vi ändrar landskapet genom infrastrukturanläggningar skadas eller förloras många landskapsvärden, men möjligheten finns också att tillföra värden. För ett gott resultat, en hållbar utveckling, behöver vi bättre förstå effekterna av det vi gör, men också utforma regelverk och styrmedel så att det blir lätt att göra rätt, och där dåligt är dyrt. Landskapet måste hanteras som en helhet och inte som antingen ett kulturlandskap, en biotop eller ett friluftsområde. Å andra sidan är kunskapsframsteg ofta beroende av reduktionistiska ansatser där enstaka aspekter och fenomen studeras isolerat. Landskapsforskningen är en utmaning eftersom olika discipliner, med rötter i naturvetenskap, teknik, samhällsvetenskap och humaniora, måste mötas i ett gemensamt landskap. Landskapsperspektivet ska dessutom konfrontera ett infrastrukturperspektiv med tidplaner, budgetar och tekniska specifikationer som inte alltid inkluderar hänsyn och respekt för landskapets komplexitet. För detta behövs kunskap, klokskap och kompetens. Vi behöver forskning. Det handlar om forskning om infrastrukturens påverkan på landskapet på gott och ont och hur denna påverkan kan förändras. Trafikens och infrastrukturens inverkan på landskapet har länge varit en viktig miljöfråga inom Vägverket, Banverket och senare Trafikverket (Hedman, 2011). Kunskapsläget har stadigt förbättrats genom satsningar som Vägverkets ”Mål och Mått för Natur- och kulturmiljövärden”, Trafikverkets ”Landskap i långsiktig planering” (LiLP) och forskningsprogrammen Include (Integration of ecological and cultural dimensions in transport infrastructure management) och Triekol (TRansportInfrastrukturEKOLogi). Efterhand har insikten om vikten av internationell samverkan ökat. Satsningar på kunskapsutbyte via IENE (Infra Eco Network Europe, www.iene.info) och forskning genom CEDR (Conference of European Directors of Roads) har vidgat vyerna och givit Trafikverket och svenska forskare och konsulter tillgång till den internationella forskningen. Bortsett från Include har det i Sverige hittills saknats myndighetsövergripande forskningsprogram inom området, och regionala och lokala aktörer har inte varit direkt inblandade. Kompetens finns på Trafikverket, på universitet och högskolor samt vissa konsultfirmor, men några starka ”centers of excellence” finns inte, utan framstegen står och faller med enstaka forskare och deras nätverk. Angränsande forskningsområden har varit akademiskt starkare. Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, har formerat bl.a. Centrum för Biologisk Mångfald, Forum för MKB och miljöbedömning (tidigare MKB-centrum) samt Movium. Stockholm Resilience Center är ett annat exempel. Friluftsforskning finns på Mittuniversitetet, Blekinge Tekniska Högskola, Malmö Högskola och på GIH. Forskning om kulturlandskapet är mera splittrad men finns bland annat på Göteborgs universitet och Uppsala universitet. Även internationellt saknas starka forskarmiljöer. Några grupper i exempelvis Nederländerna, Australien, Brasilien och USA har uppnått en kritisk massa inom infrastrukturekologiområdet, men huvudsakligen drivs forskningen även här av enstaka forskare eller konsulter. Uppbyggnaden av nätverk kring infrastruktur och ekologi, för närvarande i Europa (IENE), USA (ICOET) och Australien (ANET), har skapat nya konstellationer och ökat slagkraften. Motsvarande infrastrukturanknutna samarbeten finns inte inom kulturmiljö- eller friluftslivsområdet.

Place, publisher, year, edition, pages
Calluna AB , 2016. , p. 57
Series
Trafikverkets forskningsportföljer
Keywords [sv]
landskap, kulturarv, natur
National Category
Infrastructure Engineering
Research subject
FOI-portföljer, Äldre portföljer
Identifiers
URN: urn:nbn:se:trafikverket:diva-15859Archive number: TRV 2016/34105OAI: oai:DiVA.org:trafikverket-15859DiVA, id: diva2:1835326
Projects
Förstudie om Triple Helixsatsning Miljöanpassat och Klimatneutralt transportsystem. Del 2
Funder
Swedish Transport Administration, TRV 2016/34105Available from: 2024-02-06 Created: 2024-02-06 Last updated: 2025-09-04Bibliographically approved

Open Access in DiVA

Kunskapssammanställning Landskap och Infrastruktur(1366 kB)154 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 1366 kBChecksum SHA-512
a7c347643b9471502b3d5622206080f7766c005811aea2b05a9c5143cade4310dae831fea0db7842c10212dd28633fc994d5d89691e0bda77d55178849abd868
Type fulltextMimetype application/pdf

Infrastructure Engineering

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 154 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 214 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf