Idag läggs mycket litet fokus på att hitta transportlösningar som hanterar olika lands- och glesbygders tillgänglighet, mobilitet och hållbarhet. Det finns således skäl att studera tillgänglighet och mobilitet för boende på lands- och glesbygd, kanske främst ur ett tillgänglighetsperspektiv för boende och näringsliv, men också för transportsektorns hållbarhet där alla ansträngningar behövs. Trafikverket har gett Trivector i uppdrag att kartlägga kunskapsläget samt behov av forskning i relation till tillgänglighet och mobilitet på landsbygd. Resultaten från uppdraget, som presenteras i föreliggande rapport syftar till att ge en grund för inriktningen av ett större forskningsprogram om tillgänglighet och mobilitet på landsbygd, som planeras av Trafikverket. Resultaten som presenteras i rapporten är av förberedande karaktär och ska därmed identifiera forskningsfält som i ett senare skede bör konkretiseras. Frågeställningarna som belyses i föreliggande rapport är: - Vilken kunskap finns, och inom vilka områden, om landsbygdens tillgänglighet och mobilitet? - Vilka aktörer har genererat den kunskap som idag finns? - Vilka projekt och forskningsprogram har gjorts och görs med relevans för landsbygdens mobilitet och tillgänglighet på landsbygd? Nationellt och internationellt? - Hur ser mobiliteten och tillgängligheten ut för olika grupper boende på landsbygd? - Inom vilka områden skulle studier vara motiverade? - Vilka aktörer har kompetens och kapacitet att utveckla ett eventuellt kommande program? Metoden för att besvara frågorna har bestått av tre huvudmoment: (1) en omfattande litteraturstudie, (2) expertintervjuer, (3) och statistisk bearbetning av den nationella svenska resvaneundersökningen för att få en övergripande bild av resandet på lands- och glesbygd. Litteraturstudien bygger dels på sökningar i google-scholar och artikeldatabaser, och dels en genomgång av den litteratur som Trafikverket själva velat ska ingå i litteraturstudien. Totalt har 52 artiklar och publikationer ingått i litteraturstudien. Litteraturen kommer framförallt från Sverige och Storbritannien, men även Österrike, Finland, Irland, Norge och USA. De vanligaste teman för litteraturen är: mobilitet, tillgänglighet och resvanor, samt social hållbarhet. Från ett svenskt perspektiv har kunskapen kring tillgänglighet och mobilitet på landsbygd framförallt genererats av regionala aktörer såsom länsstyrelser, regioner/regionala kollektivtrafikmyndigheter, tillsammans med universitet - framförallt Institutionen för geografi och ekonomisk historia vid Umeå Universitet, Institutionen för ekonomi och samhälle vid Göteborgs Universitet och Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser vid Luleå Tekniska Universitet. Intervjuerna med sakkunniga har syftat till att ge några kärnfulla nedslag i områden som genom litteraturstudien framstått som särskilt berikande och utvecklande. Urval av intervjupersoner/intressenter gjordes i samråd med Trafikverket och resulterade i tre intervjuer med prof. Bertil Vilhelmson vid Göteborgs universitet, prof. Kerstin Westin vid Umeå universitet och Karin Bradley, docent vid KTH samt regeringens särskilda utredare med uppdrag att kartlägga den nya delningsekonomin och se över olika användares roller och rättsliga ställning. Utifrån kunskapsläget presenteras i rapporten fem forskningsområden med för-djupningspotential. Dessa är: 1. Social hållbarhet – jämställdhet, socialt utanförskap och tillgänglighet 2. Samverkan och organisering av kollektiva transporter 3. Mot ett tillgänglighetsparadigm - Delningsekonomin och digitalisering-ens roll 4. Hållbara transporter och turism 5. Tillgänglighet och hållbar distribution av gods Forskningsområdena som presenteras är komplexa och kräver därför samverkan över både sektorer och administrativa gränser och nivåer. Det är därför rimligt att ett framtida forskningsprogram drivs av olika statliga myndigheter, med fokus på olika sektorer, tillsammans med universitet, regionala myndigheter samt näringsliv och frivilligorganisationer, såsom exempelvis Hela Sverige Ska Leva. Relevanta statliga myndigheter, som även är forskningsfinansiärer är Trafikverket, Energimyndigheten, VINNOVA och K2. Stiftelsen MISTRA är också intressant som samarbetspartner och framförallt det nyligen finansierade fyraåriga programmet Sustainable Accessibility and Mobility Services, som leds av KTH och Väg- och transportforskningsinstitutet, VTI. Vidare, för att kunna övergå från ett mobilitetsparadigm till ett tillgänglighetsparadigm (se punkt tre ovan) krävs samarbete över sektorer och över administrativa gränser och nivåer, där myndigheter såsom, men ej uteslutande, Trafikverket, Boverket, Naturvårdsverket, Socialstyrelsen, Jordbruksverket, Länsstyrelser och regioner/regionala kollektivtrafikmyndigheter samverkar. Sist men absolut inte minst krävs att forskning kring tillgänglighetslösningar för olika delar av landsbygder inkluderar, lyssnar på och förstår dem som lösningarna påverkar. Befolkning och verksamheter i olika delar av landsbygden bör vara delaktiga i såväl forskningens problemformuleringar som generering och förslag på lösningar.