Rapporten är framtagen med ekonomiska bidrag från Trafikverkets Skyltfond. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområden. År 2008 infördes ett nytt system med hastighetsgränser i Sverige, vilket består av hastighetsgränser i steg om 10 km/h, från 30 till 120 km/h. På många gator har hastighetsbegränsningen sänkts från 50 till 40 km/h. De utvärderingar som gjorts visar att hastighetsefterlevnaden är särskilt låg på just denna typ av gator. Anledningen är ofta att gatorna inte är självförklarande, det vill säga att utformningen inte tydliggör gatans funktion och vilken hastighet som gäller. För att säkra rätt hastighetsnivå krävs ofta fysiska åtgärder och många kommuner efterfrågar ett stöd i hur 40-gator kan utformas. Det övergripande syftet med projektet är att öka förståelsen kring vilka variabler i gaturummet som påverkar hastigheten och därigenom öka förutsättningarna för ett önskat trafikantbeteende i såväl nya som befintliga miljöer. Det finns ytterligare tre syften med projektet – att informera, att inspirera och att motivera. Detta görs genom att i rapporten visa på en rad olika exempel på hur gaturummet kan utformas för att stödja 40 km/h. Genom detta ges läsaren en ökad kunskap om vilka typer av utformningar som har effekt på hastigheten och när de kan användas. I rapporten görs också en sammanställning av vilka variabler som påverkar hastighetsnivån. Vidare har argument för sänkt hastighet sammanfattats. I projektet har en workshop hållits, en litteraturstudie genomförts och goda exempel inhämtats. På workshopen, som hölls i ett tidigt skede av arbetet tillsammans med sex kommuner, diskuterades bland annat produktens innehåll, omfattning och form. Litteraturstudien utgjorde bland annat basen för resonemangen kring vilka variabler som påverkar hastighetsnivån och på vilket sätt de påverkar. De goda exempel som presenteras i denna rapport är hämtade från olika kommuner över landet. Slutsatserna från litteraturstudien visar att ingen entydig kunskap finns om vilka variabler som påverkar hastigheten och hur de påverkar. Detta förklaras delvis av att de har olika syften och inriktning. Slutsatserna är att sambanden mellan variablerna och hastigheten är komplexa och oklara samt att flera av variablerna samspelar med varandra. Vidare kan konstateras att studierna dåligt definierar de olika variabler som studeras. Det framgår exempelvis inte vilka mått som avses när en körbana är ”smal” eller vad som är ett ”stort flöde”. Ytterligare en reflektion är att effekten av ändrad hastighetsgräns är beroende av verklig medelhastighet före ändringen. Forskarna är emellertid överens om att utformningen och omgivningen av en gata är viktig för att få bilisterna att köra i önskad hastighetsnivå, dvs. att gatan behöver vara ”självförklarande”. Det framgår också att det finns många variabler som beskriver trafikmiljö och geometrisk utformning som har påverkan på hastigheten. Hur sambanden ser ut är som nämnts tidigare inte helt klarlagda. Utifrån den litteraturstudie som genomförts inom ramen för detta projekt är det vanskligt att uttala sig om en del av variablerna eftersom det inte finns några entydiga och tydliga resultat. Den bedömning som görs är dock att de variabler som har störst betydelse för hastigheten är förekomsten av gatuparkering, storleken på gång- och cykelflödet, bredden på gatan/körbanan, förekomsten av gångbana, nättypen och områdestypen. Även gaturummets proportioner och länklängd bedöms inverka på hastighetsnivån. De 21 gator som valts ut som goda exempel har analyserats med utgångspunkt i de åtta variabler som enligt litteraturstudien har ett samband med en låg hastighetsnivå. Analysen visar att det inte alltid är helt enkelt att utifrån de teoretiskt studerade variablerna koppla hastighetsnivån till det faktiska utseendet på gatorna. Flertalet exempel har emellertid en tydlig koppling till dessa variabler. Med begreppet ”tydlig” avses här att flera av variablerna stämmer överens för den aktuella gatan och att samband finns med de variabler som i litteraturen anges ha ett starkt samband med låga hastigheter. Samtidigt finns det gator där sambanden med variablerna är svaga. Det kan exempelvis handla om att samband endast finns med få variabler, att samband endast finns på en del av sträckan eller att samband endast finns med variabler som i litteraturen pekas ut som svaga. I en del av fallen har bedömningen gjorts att det finns en koppling till andra variabler än de som är direkt utpekade i litteraturen. Slutsatsen blir därför att det är svårt att utifrån de åtta variablerna exakt förklara vad som gör att trafikanter på en viss gata håller 40 km/h. Detta stärker slutsatserna från litteraturstudien, nämligen att sambanden inte är helt klarlagda.