1997-1999 genomfördes ett projekt där några banor utreddes och anpassades för högre axellaster (25 ton) och större profil (statisk profil C) för att öka framkomligheten och därmed konkurrenskraften hos Svensk industri. Redan i mitten på 90-talet hade översiktliga kostnads-beräkningar genomförts för att rensa upp längs banan och att öka tillåten storlek på godståg till profil C som hade ett rektangulärt tvärsnitt och var 20 cm bredare och 18 cm högre än statisk profil A som kan framföras utan villkor på alla banor. För de stora godsstråken från övre Norrland och ned till Malmö och Göteborg beräknades detta till ca 300 miljoner kronor. I denna kostnadsberäkning missades dock två viktiga kostnadsdrivare som berodde på den större profilens ökade bredd från 3,4 m till 3,6 m (statiskt mått). Dessa kostnads-drivare var det ökade kravet på spåravstånd vid hinderpunkter samt ökat krav på plattformsbredder. Det då aktuella projektet med att öka profilen och axellasten mellan Borlänge och Göteborg för Stora Ensos ”Secuboxar” genomfördes som tidigare nämnts 1997-1999. På grund av den korta tid som stod till förfogande för att genomföra projektet samt på grund av att profilen ökades med 20 cm på bredden gjorde att järnvägen inte blev ombyggd fullt ut för att kunna ändra bansträckningens klassning. Orsaken till detta var att alla hinderfrihets¬punkter vid sido- och mötesspår måste flyttas vilket innebar flytt av signaler och kortare spårlängder som i många fall behövdes att förlängas. Dessutom krävdes en breddning av skyddszoner som i sin tur i många fall krävde större bredder på plattformar. Dessa arbeten var krävande både tidsmässigt och kostnadsmässig och trafikeringen fick lösas med specialtransport efter att endast hinder för framkomligheten byggts bort. För att kunna upplåta banan för den bredare profilen var banan tvungen att byggas om enligt de krav som ställts upp för denna profil. Idag finns ingen bana som är klassad för större profil än A. Trafik som överskrider profil A går alltid som specialtransport. Denna utredning har fokuserat på att försöka ta fram en eller ett par profiler som är kostnadseffektiva och som skulle innebära att många transporter som går som specialtransporter idag skulle kunna trafikera banan utan några villkor. Eftersom många specialtransporter består av olika sorters containers kan en stor del av dessa normaliseras om vi kan tillåta ett rektangulärt tvärsnitt utan att öka den totala bredden gentemot dagens upptill avfasade profil.