Den ökade digitaliseringen av världen ställer nya ständigt föränderliga krav på Trafikverket. Traditionellt har fokus på verksamheten varit att utveckla och förfina fysiska transportnätverk (vägar/tågbanor etc.) med tillhörande tjänster kvalitetskriterier såsom punktlighet, anläggningseffektivitet och kundnytta. Numera är det inte bara traditionella sammanhang, såsom lagar, fysisk infrastruktur, eller politiska förutsättningar som förändras med jämna mellanrum utan även andra faktorer som man inte kan förutse eller planera inför. Exempel på detta är den snabba ökningen av användandet av öppna digitala plattformar såsom Android och Facebook, realtids data som ändrar innehåll, betydelse och struktur (exempelvis GPS-data som används både för att följa gods och hur snabbt man sprang på sin senaste löprunda), och snabbt växande antal uppkopplade enheter. Detta är konsekvenser av en ökande digitalisering och påverkar Trafikverket på alla områden i organisationen, från affärsmodeller till sociotekniska infrastrukturer. Då Trafikverket numera sammanför fysiska infrastrukturer (tågbanor och vägar) med digitala infrastrukturer (såsom plattformar och sensorteknologi) behöver man finna dynamiska strategier för hur dessa skall komplettera och dra nytta av varandra. För att möjliggöra detta krävs gemensamma målbilder och en organisation med flexibla strukturer som möjliggör ständig förändring. I ett paradigmskifte som detta är det viktigt att balansera digitaliseringens möjligheter gentemot organisatoriska konsekvenser och potential. Viktiga frågor att ta med sig är: Vilka är digitaliseringens utmaningar och möjligheter för Trafikverket som en modern myndighet? Hur bör man utforma framtidens digitala infrastruktur för att möta en ständig föränderlig värld?