Syftet med SAKIT-projektet har varit att undersöka möjligheterna att hantera regelverkskraven som enskilda krav i en databas, i stället för att samla regelverkskraven i en dokumentstruktur. SAKIT-projektet visar att kvaliteten på regelverket kan förbättras och att hanteringen effektiviseras genom att använda följande principer: • Regelverkskraven hanteras ett och ett i en databas o Ett krav finns bara en gång, hantering och förvaltning förenklas o Varje krav förses med relevanta attribut o Kravberoenden skapas med hjälp av länkar o Flexibla sammanställningar av krav skapas efter behov o Kravsammanställningar görs till dokument liknande dagens regelverksdokument • Regelverkskraven formuleras enligt en standardiserad mall o Säkrar kvaliteten på kravformuleringen o Kraven formuleras stringent • Regelverkskraven ordnas i så kallade abstraktionsnivåer efter hur detaljerade de är o Alla krav ska ha en koppling till högsta nivån o Säkerställer att alla krav tjänar till att uppfylla mål på högsta nivån o Kraven knyts till de produkter som de gäller för i en produktstruktur • Regelverkskraven som används i ett projekt, kopplas till anläggningsprojektet o Uppföljning av ett regelverkskravs hela kedja kan ske. o Kravsammanställningar kan skapas för att specificera vilka krav som gäller för varje projekt. De största fördelarna med att hantera kraven enligt SAKIT-projektets principer är: • Regelverkskraven blir strukturerade enhetligt och stringent, eftersom man tvingas följa reglerna i databasen och formulera kraven enligt en föreslagen mall. • Versionshanteringen sker per krav och görs automatiskt, samtidigt som kravens historia finns kvar. • Det blir möjligt att söka efter krav, dels via attribut och dels fritextsökning. • Sammanställningar av krav kan göras efter behov. Inga onödiga krav behöver följa med i projekten. Man kan skapa standardkravsammanställningar för olika typer av åtgärder, som växelbyte, eller asfaltering. Det blir rätt information till rätt målgrupp. • Vi får en uppföljning av att regelverkskraven uppfylls i projekten och vi kan göra statistik på efterlevnaden. Det skapas en spårbarhet som kommer att bli allt viktigare i framtiden för att få anläggningarna godkända av Transportstyrelsen. Eftersom detta är ett forskningsprojekt, helt fristående från projektet Anpassat Regelverk, finns inget beslut om införande i Trafikverket. Men principerna och tankegångarna är möjliga att använda i lämplig omfattning redan nu när uppdateringar görs av regelverket.