Slutrapporten är framtagen med ekonomiskt stöd från Skyltfonden, Trafikverket. Ståndpunkter, slutsatser och arbetsmetoder i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter, slutsatser och arbetsmetoder inom rapportens ämnesområde. 

Det är sedan 1 december 2020 möjligt för svenska kommuner att inrätta cykelgator. På en cykelgata ska motorfordon anpassa hastigheten efter cykeltrafiken och trafiken på cykelgatan ska ges företräde i korsningar. Ett viktigt syfte med införandet har varit att öka framkomligheten och trafiksäkerheten på gator där det av olika anledningar inte lämpar sig att anlägga cykelinfrastruktur. 

Införandet av regleringen har dock mötts av kritik och avsaknaden av rekommendationer och riktlinjer inneburit att få kommuner har velat testa cykelgator. Med bakgrund i detta och att många kommuner är intresserade av att lära sig mer om cykelgator genomförs denna studie i syfte att öka kunskapen om cykelgator i Sverige.  

Studien grundar sig i hypotesen att den fysiska utformningen av svenska cykelgator har en avgörande roll i dess påverkan på regelefterlevnad och trafiksäkerhet. Syftet med studien är att genom litteratur och empiriska mätningar kunna ge rekommendationer för cykelgator med bästa möjliga regelefterlevnad och trafiksäkerhet.  

En viktig del i studien är en litteraturstudie som beskriver hur cykelgator tillämpas och regleras i svenska och andra europeiska länder samt vilka riktlinjer och rekommendationer som finns för detta i Sverige jämfört med andra länder. Litteraturstudien visar att det finns mycket att tänka på för att en cykelgata ska uppnå bästa möjliga funktion. Det är viktigt att trafikreglerna efterlevs och att trafikanterna förstår trafikreglerna samt att utformningen understödjer detta. Därför behöver cykelgator ha enhetliga karaktärsdrag i alla delar av Sverige så att man omedelbart uppfattar när man som trafikant kommer in på en cykelgata, vilket en genomgång av befintliga svenska cykelgator visar inte är fallet idag. En internationell utblick visar att många andra nordeuropeiska länder använder cykelgator på mycket framgångsvist sätt och det finns mycket att lära av för att tillämpa i svensk trafikmiljö.  

Huvudmomentet i studien är en fallstudie av ett antal cykelgator i Sverige och Danmark med olika utformning för att analysera vilken utformning som ger bäst resultat med avseende på cykelgatans regelverk. Som en del i fallstudien har enkätstudier genomförts riktat till cykelgatans trafikanter samt kommunala trafikplanerare i Sverige för att öka förståelsen för hur trafikanterna och planerarna ser på trafikmiljön och vad de har för behov och preferenser.  

Resultatet av fallstudien visar att det är viktigt att omkörningar av cyklister försvåras och att det behövs tydliga rekommendationer och riktlinjer för hur cykelgator används och utformas. Kunskapen hos allmänheten om vad en cykelgata är och vilka regler som gäller är relativt låg och detta kan i värsta fall bidra till försämrad trafiksäkerhet. Platsval och utformning av en cykelgata behöver göras med stor omsorg och behöver ha element som bland annat säkerställer att hastigheterna inte överstiger 30 km/h och att cyklister blir det styrande trafikflödet.  

Enkätundersökningen riktad till kommunala trafikplanerare visar att det finns ett behov av tydliga rekommendationer och riktlinjer för hur cykelgator används och utformas. Många av de svarande önskar att rekommendationerna är detaljerade för att uppnå bästa praxis. Majoriteten av de svarande skulle vara benägna att använda cykelgator om det fanns tillgängliga rekommendationer, vilket indikerar att bristen på rekommendationer är ett hinder för cykelgatans utveckling i Sverige. 

Utifrån slutsatserna av litteraturstudien och fallstudien ges ett antal rekommendationer för svenska cykelgator i rapporten. Dessa inkluderar grundförutsättningar såsom självförklarande utformning och trafikmiljö, riktlinjer för motorfordonsflöden och relationen mellan antalet cyklister och fordon, samt exempel på hastighetsdämpande åtgärder som säkerställer hastigheter på högst 30 km/h.  

Rekommendationerna inkluderar även ett antal gestaltningsdrag såsom vägmarkering och utformning av infarterna till cykelgatan, beläggning och färgläggning av körbanan, sektionsindelning av gatan med mittremsa och sidoområden samt utformning av korsningspunkter utmed cykelgatan. Slutligen anges även förslag till sektioner och mått för cykelgator i Sverige utifrån resultatet i fallstudien samt erfarenheter och riktlinjer från andra europeiska länder.