Att arbetsuppgifterna för svenska tågtrafikledare är mycket komplexa och tidvis enormt kognitivt belastande är de allra flesta överens om. Tågtrafiken i stora delar av det svenska järnvägsnätet har blivit alltmer intensiv de senaste åren, frekvensen av störningar har ökat och därmed även den extra arbetsbörda det medför att hantera dessa. Tillgängligheten till relevant information - som är viktig för beslutsfattandet, i synnerhet vid störningar - är också ofta bristfällig. Behoven av ändamålsenliga beslutstöd är därför uppenbara. Hur sådana bör utformas och användas beror naturligtvis på den aktuella kontexten och verksamhetens behov. Under flera år har den typ av frågor och metodutveckling som nämns ovan i huvudsak hanterats inom ett flertal olika typer av akademiska forskningsprojekt. Behoven av och nyttan med denna typ av forskning och utveckling av dylika system, har tidigare inte varit lika tydlig utifrån ett branschperspektiv, men sedan ett par år tillbaka har järnvägsförvaltare i bl.a Italien, Norge, Lettland och Sverige sett behoven av och potentialen i att använda mer avancerade beslutstödsystem. Ur såväl ett akademiskt som praktiskt perspektiv återstår dock många frågor att besvara inför ett införande av sådana i verksamheten. Med anledning av ovan nämnda utmaningar och behov, initierades projektet ”BLIXTEN förstudie” av Blekinge Tekniska Högskola (BTH) och utförs under perioden februari 2018 - januari 2019 på uppdrag av Trafikverket. Kontaktperson från Trafikverket är Göran Eskérs och projektet finansieras inom ramen för KAJT – www.kajt.org. Projektet förväntas huvudsakligen bidra med: • En sammanställning av aktuellt kunskapsläge. • En beskrivning av den metodutveckling som gjorts inom projektet. • Resultat från en fallstudie som inkluderar en beskrivning av de scenarier som valts ut för djupare analyser och de villkor för konfliktdetektering och omplaneringen som definierats för utvalda scenarier. • En rekommendation om fortsatt forskning inom området, kopplat till KAJTs fokusområden. Denna rapport sammanfattar den forskning och de resultat som projektet bidragit till. Kapitel 2 ger en introduktion till forskningsområdet och sammanfattar aktuellt kunskapsläge. I kapitel 3 presenteras den metodutveckling som gjorts samt relevanta forskningsresultat från projektet och i kapitel 4 ges en kortfattad beskrivning av förslag på fortsatt arbete. I kapitel 5 ges en överblick av hur projektet och dess resultat har spridits. Slutligen ger kapitel 6 en övergripande ekonomisk redovisning av projektets intäkter och kostnader.