Examensarbete Livslängden på en väg beror på flera faktorer, bland annat utvecklingen av spårbildning och sprickbildning. Den nuvarande designmetoden beräknar sprickbildning i beläggningen och deformationer på undergrundens yta, men inte deformationerna i de bundna lagren. VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut) utvecklar för närvarande en programvara, PEDRO (Permanent deformation of asphalt concrete layers for roads), som beräknar permanenta deformationer i bitumenbundna lager. Syftet med examensarbetet är att utvärdera och kalibrera modellen PEDRO. Programvaran användes för att beräkna de permanenta deformationerna för två olika asfaltskonstruktioner vid E6 Fastarp-Heberg. Den första konstruktionen kallas referens och är byggd i enighet med den, under genomförandet, gällande standarden. Den andra konstruktionen kallas FAS och är byggd enligt FAS-konceptet. Genom att jämföra den beräknade permanenta deformationen mot den spårbildning som är uppmätt på vägen kunde kalibreringsfaktorn i PEDRO beräknas för de två konstruktionstyperna. PEDRO är baserat på de viskoelastiska egenskaperna i asfalten och beräknar utifrån den dynamiska viskositeten och Poissons tal för asfalten, trafikmängden och trafikens karaktär samt temperaturen i vägen. All indata utom den dynamiska viskositeten inhämtades från tidigare genomförda studier. Viskositeten analyserades och beräknades i laboratoriet med ett test som kallas asphalt concrete shear box, en metod utvecklad av VTI. Resultaten av laboratorieförsöken användes för att generera masterkurvor, en för varje asfaltslager. Masterkurvorna användes sedan för att bestämma den dynamiska skjuvmodulen och vinkelfrekvensen för varje asfaltslager och dessa parametrar användes för att beräkna viskositeten. Vägen fick en ny beläggning år 2011 men provkropparna borrades innan beläggningsarbetet så beräkningarna utfördes för år 2010. Den uppmätta spårbildning för referenskonstruktionen var 17 mm 2010, där 8,22 mm orsakades av permanenta deformationer i de bundna lagren. Genom att jämföra den uppmätta spårbildningen med den som beräknades i PEDRO erhölls en kalibreringsfaktor på 0,1001. För FAS- konstruktionen var den uppmätta spårbildning år 2010 lika med 9 mm, varav 5,31 mm härstammar från de permanenta deformationerna i de bundna lagren. För FAS- konstruktionen erhölls en kalibreringsfaktor på 0,0668.