Trafikverket har genomfört en förstudie kring möjligheterna att använda IP-pool och IPR , på ett mer planerat och strategiskt sätt i verksamheten och i anläggningsbranschen. Utgångspunkten har varit aktörer i telekombranschen som hanterar och utvecklar en IP-Pool. • Syftet har varit att se om anläggningsbranschen, och Trafikverket, har något att lära på området av telekombranschen för att driva innovation. • Målet med förstudien har varit att definiera möjliga konkreta pilotprojekt som kan skapa förutsättningar för att åstadkomma motsvarande effekter och där resultatet av förstudiens analys och slutsatser kan prövas. Arbetet har initierats av Trafikverkets inköpsorganisation och finansierats med medel från en av myndighetens nio forsknings- och utvecklingsportföljer , Mer nytta för pengarna. Projektet har involverat ett stort antal medarbetare i organisationen och genomförts med stöd av konsulter från Implement Consulting Group. Intervjuer, arbetsmöten och workshops har genomförts med deltagare från Trafikverket, Telekombranschen (Ericsson, Huawei), olika forskningsinstitut (RISE, SIS, Lunds Universitet, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut) leverantörer (Skanska, Peab, NCC, Design Evolution) och andra medverkande, till exempel experter på innovation och patent (IDEON, Foyens Advokatbyrå). Telekomindustrins utvecklingstakt och konkurrens har en viktig del i hur företagen bedrivit sin innovation & produktutveckling. En gemensam, global mobilnätsstandard har skapat förutsättningar att bygga upp en teknisk infrastruktur som fungerat som katalysator för utvecklingen inom telekombranschen. Inom telekomsektorn har följande effekter uppnåtts av att systematiskt arbeta med IPR och standarder: 1. Hög innovationstakt - många aktörer ser potential 2. Minskad kommersiell risk för FoU 3. Monopolsituationer undviks - Man delar på ”kakan” 4. Höjd produktivitet med standarder – kostnad/st sjunker 5. Hög grad av samverkan på olika sätt 6. End-to-end-tänk Telekombranschen skiljer sig signifikant åt i relation till anläggningsbranschen inom en rad olika områden: • Anläggningsbranschen ses ofta som en traditionell och mogen bransch med låg grad av branschdynamik i relation till Telekom som är en relativt ung bransch med en hög branschdynamik. • Inom anläggningsbranschen är den tekniska komplexiteten låg med en låg grad av teknikutveckling dvs en mogen, standardiserad och enkel teknik där konkurrens inom branschen primärt handlar om pris. Givet att branscherna Telekom och Anläggning är olika historiskt och idag, finns ändå erfarenheter och lärdomar att beakta, främst framdeles med hänsyn till att det framtida transportsystemet kommer att ha ett allt större inslag av digitala komponenter. För att 41058 en effektiv hantering av IPR och därigenom optimera framtidens transportsystem och leverantörsstruktur så bör en segmenterad ansats tillämpas på olika typer av teknologier och där olika strategier utvecklas utifrån förklaringsmodellen: • Strategi #1: Nyckelteknologi – Högt värde av standarder • Strategi #2: Basteknologi – Högt värde av standarder • Strategi #3: Basteknologi – Lågt värde av standarder • Strategi #4: Nyckelteknologi – Lågt värde av standarder I det fortsatta arbete blir därför rekommendationen att fortsätta arbetet kring IPR och välja ut två piloter, en från respektive Strategi #2 och Strategi #1 enligt förklaringsmodellen, för att pröva vilka åtgärder som ger mest effekt för Trafikverket: • Fortsatt arbete kring IPR på Trafikverket • Pilotprojekt Broar utifrån strategi #2 • Pilotprojekt Belysning utifrån både strategi #1 och strategi #2