Den nationella godstrafikmodellen Samgods har en logistikmodul som löser transportproblemet. Den modulen är deterministiskt kostnadsminimerande i sin konstruktion. Som många modeller med den konstruktionen lider även Samgods av det så kallade allt-eller-inget problemet, där små transportkostnadsförändringar kan ge stora hopp av transportvolymer från en infrastruktur till en annan. Den egenskapen kan göra det svårt att analysera vissa typer av frågeställningar. Ett sätt att råda bot på det problemet är att använda en logistikmodul som istället fördelar transportefterfrågan med sannolikheter över flera logistiska upplägg per handelsrelation (stokastisk logistikmodul). För att ta fram nödvändiga data för utvecklandet av en sådan modul, behöver diskreta valmodeller skattas utifrån relevanta data som förklarar de handlande företagens beteende. För det används bl.a. den svenska varuflödesundersökningen som datakälla. Detta projekt innehåller estimering av diskreta valmodeller (logit) för alla relevanta Samgodsvarugrupper med uppdaterade kostnad och tidsvariabler samt en ny varugruppsstruktur. Den innehåller också en detaljerad utvärdering av olika typer av diskreta valmodeller och dess specifikationer, som kan användas som en grund i arbetet med att framta en stokastisk logistikmodul. Resultat De skattade logit-modellerna hanterar val av transportkedja och sändningsstorlek. Modellen ger prediktioner av antalet sändningar per kedja och sändningsstorlek som är väldigt nära observerade värden. Även prediktionerna av mängden ton är precisa för de flesta av varugrupperna. Logit-modellens prediktioner avviker dock kraftigt från observerade nivåer för ett fåtal av varugrupperna. Detta verkar inte bero på att en särskild kedja är svår att göra prediktioner för utan snarare är det kombinationen av kedja och varugrupp som är svårfångad. Svårigheten att göra prediktioner för några av varugrupperna kan dock hanteras genom att inkludera en justeringsfaktor för att skala upp eller ner mängden predikterade ton. Flera känslighetsanalyser görs där exempelvis transportkostnader, möjliga sändningsstorlekar, möjliga val i transportkedjan varierar. Även modellvarianter som nästlad eller MNL – logit testas. Sammanfattningsvis ger arbetet någorlunda robusta koefficienter som med vissa justeringar kommer att kunna användas för att framta en stokastisk logistikmodul som fördelar transportefterfrågan med olika sannolikheter över flera logistiska upplägg per handelsrelation.