Det övergripande syftet med detta projekt har varit att optimera järnvägsunderhållsplanering genom att kombinera statistisk analys av underhållsbehov med modeller för optimerad underhållsplanering. Projektgruppen har arbetat mot syftet via två arbetspaket. Det första arbetspaketet har nyttjat ett datadrivet arbetssätt för att prediktera underhållsbehovet (eller anläggningstillståndet) baserat på tillgängliga spårgeometridata insamlade via mätvagnar. Det andra arbetspaketet har fokuserat på att optimera planering och schemaläggning av underhållsåtgärder för en given sektion och en given tidshorisont, under beaktande av kostnader och säkerhet. De två arbetspaketen har anslutits genom att planering och chemaläggningsmodellering av underhållsåtgärder har baserats på sannolikheten för att geometriavvikelser för ett segment överskrider ett tröskelvärde, exempelvis underhållsgränsen UH1. Detta dokument sammanfattar arbetet och resultaten av de två arbetspaketen och hur de har kombinerats och länkats för att uppnå projektsyftet. I detta projekt användes data från Stambanan genom övre Norrland (del av Malmbanan), bandel 119, dvs. sträckan Boden-Luleå som fallstudieobjekt. Det underhållsarbete som vi har nyttjat för att exemplifiera arbetssättet har varit spårriktning.