Den tillståndsmätning av de statliga vägarna som görs i Sverige idag ger inte en tillräckligt allsidig beskrivning av skadeläget för att kunna välja sträckor som är i behov av underhåll. Den information som vi saknar rör vägytans skick. Det kan vara sprickor eller andra ytskador som t.ex. stensläpp. I denna studie har 27 dubbelriktade sträckor valts ut. Sträckorna har i olika grad ett skadeläge i ytskiktet som identifierats som ”i behov av underhåll” av Trafikverkets beläggningsingenjörer. Sträckorna är mätta med ett mätsystem som är heltäckande (HTL, heltäckande lasermätning) över körfältet och som jämförelsegrund har också en okulär inventering gjorts av skadeläget. Vi ser att den objektiva HTL-mätningen har god upprepbarhet avseende sprickor och stensläpp. Vid jämförelse med den subjektiva bedömningen finns det sträckor där identifieringen av ytskadorna stämmer väl överens men även motsatsen. För att en HTL-mätning ska ge användbar information om sprickor och ytskador krävs erfarenhet och arbete med att trimma in parametrar i analysprogramvaran.

As condition measurements carried out on the Swedish national road network currently do not provide a sufficiently comprehensive description of all types of distress, it is difficult to select the sections most in need of maintenance. This lack of information concerns mainly pavement surface condition parameters such as cracking and ravelling. In this study, twenty-seven two-way road sections with varying degrees of pavement surface distress were selected. All sections were identified as "in need of maintenance" by engineers from the Swedish Transport Administration. The sections were objectively measured using a system that covered the full lane width. For comparison purposes, a subjective condition inventory was also done. We found that the objective lane-wide measurements had good repeatability with respect to cracking and ravelling. When comparing the objective and subjective inventories, some sections correlated well whereas some hardly correlated at all. In order for a lane-wide measurement to provide useful information on cracking and other forms of surface distress, our conclusion is that more experience and a better understanding of how to adjust the parameters in the analysis software is needed.