GDE-matrisen (Goals for Driver Education) utgör den teoretiska grunden för den svenska körkortsutbildningen. Modellen beskriver de kunskaper, färdigheter och personliga egenskaper som krävs för att bli en säker förare. Trots att GDE-matrisen är central inom förarutbildningen upplevs den ofta som komplex och svår att förstå och använda i undervisningen. Projektets syfte var att undersöka svenska trafiklärares erfarenheter av GDE-matrisen, identifiera varför den uppfattas som svår att tillämpa och skapa en kunskapsgrund för en vidareutveckling av modellen. Ett särskilt fokus låg på att undersöka möjligheten att komplettera modellen med en ytterligare dimension som bättre fångar individuella förutsättningar hos elever och som gör det tydligare för instruktörer att förhålla sig till matrisens innehåll. Studien genomfördes i flera steg. Först analyserades den svenska versionen av GDE-matrisen med avseende på tematisk, logisk och språklig utformning. Därefter genomfördes en enkät bland trafiklärare om modellens användbarhet. Slutligen intervjuades tio yrkesverksamma trafiklärare under januari och februari 2026. Intervjuerna analyserades med fokus på de språkliga strategier lärarna använde när de beskrev och förklarade matrisen. Analysen identifierade fyra centrala teman. Det första var metaforer, som användes för att göra modellen mer begriplig. Deltagarna beskrev exempelvis GDE-matrisen som ett träd, en cirkel eller som en rörelse i olika riktningar. Metaforerna hjälpte dem att strukturera och förmedla innehållet i undervisningen. Det andra temat var referenslegitimering, där lärarna hänvisade till forskning, forskare, myndigheter och branschorganisationer för att stärka modellens trovärdighet. De vanligaste referenserna gällde forskning samt Transportstyrelsen och Trafikverket. Det tredje temat var ostension, vilket innebär att abstrakta begrepp förklaras genom direkt ”pekande” (så kallad deixis) på konkreta exempel och scenarier. Flera av deltagarna beskrev undervisningssituationer eller typiska trafikhändelser för att illustrera innehållet i GDE-matrisen. Detta framstod som en viktig strategi för att göra modellen mer praktiskt användbar. Det fjärde temat var positionering, som visade att lärarna förhöll sig till modellen på olika sätt. Vissa såg den främst som ett teoretiskt ramverk, medan andra försökte omsätta den till konkreta pedagogiska verktyg. Resultaten visade att det saknas en gemensam förståelse för hur GDE-matrisen ska tillämpas i undervisningen. Studien visar att trafiklärare aktivt utvecklar egna sätt att hantera modellens komplexitet. Ett återkommande förslag var att komplettera GDE-matrisen med en tredje dimension som synliggör faktorer som kulturell bakgrund, trafikkultur och kognitiva förutsättningar. En sådan utveckling skulle kunna göra modellen mer flexibel, pedagogiskt användbar och bättre anpassad till olika elevers behov. Resultaten kommer att användas i fortsatt forskning och som underlag för utveckling av digitala verktyg för trafiklärare och körkortselever.