Bakgrund och syfteVarje vinter orsakar halka på snö och is många fallskador bland fotgängare. För att förebygga skador delar mångakommuner ut eller subventionerar halkskyddsbroddar, oftast till personer som är 65 år eller äldre. Svenska studiervisar att sådana program ökar användningen av broddar och minskar isrelaterade fallskador. Projektet undersöktehur programmen kan riktas och utformas för att ge störst nytta: vilka åldersgrupper som bör prioriteras och vad somkrävs för att broddutdelning ska vara kostnadseffektiv.De viktigaste resultatenSkaderisken börjar stiga redan kring 50 års ålder, samtidigt som många personer i medelåldern och yngre pensionärerännu inte använder broddar. Att rikta utdelningen till personer från omkring 55 års ålder förväntas därför ge störstnytta för samhället. Den vanliga målgruppen, personer som är 65 år eller äldre, är sannolikt för snäv. Broddutdelningvar kostnadseffektiv för ett brett spann av möjliga startåldrar, från ungefär 42 till 72 år, och alltså även när målgruppenbreddades långt under 65 år.Kommunen behöver också köpa in tillräckligt många broddar. Om antalet par är för litet nås inte tillräckligtmånga, oavsett hur programmet utformas i övrigt. Att broddarna är gratis, enkla att hämta, marknadsförs tydligtinför vintern och håller god kvalitet framstår också som rimliga principer, men våra analyser kan inte säkert avgöravilka av dessa övriga delar som är viktigast. Hälsovinsten för varje enskild person är relativt liten, men broddutdelning kostar också lite. Därför kan ävensmå minskningar av fallskador vara värda kostnaden för samhället. Åtgärden bör ses som ett komplement till vinterväghållning och andra förebyggande insatser.Praktiska implikationerKommuner som delar ut broddar bör överväga att bredda målgruppen, exempelvis till personer från 55 eller 50 årsålder, särskilt där vintrarna är hårda och fallskadorna många. De bör samtidigt säkerställa att det finns tillräckligtmånga par för hela målgruppen.TillvägagångssättVi använde kostnadseffektivitetsanalys för att väga kostnaden för broddutdelning mot de hälsovinster och minskadeskadekostnader som kan uppstå när färre faller. Analysen kombinerade uppgifter om hur kommunala broddprogramhar utformats och genomförts med tidigare skattningar av hur utdelning påverkar broddanvändning och fallskador.Underlaget omfattade bland annat en enkät till svenska kommuner om målgrupper, inköp, utdelning ochkostnader, nationella enkätdata om broddanvändning och attityder samt registerdata om isrelaterade fallskador.Dessa uppgifter användes för att jämföra olika målgrupper och olika sätt att utforma programmen.SlutsatsBroddutdelning är en billig åtgärd som kan förebygga isrelaterade fallskador. Broddar gör nytta för fler än denmålgrupp som vanligtvis omfattas i dag. Att inkludera personer från omkring 55 års ålder och köpa in tillräckligtmånga par är de förändringar som sannolikt ger störst nytta.