Marine vessels operate as moving work environments, and vessel motions can affect the safe and effective performance of onboard tasks. By influencing crew balance, perception, control, and the handling of materials and equipment, vessel motions can compromise safety and operational performance. Such limitations should be addressed early in vessel design and procurement through seakeeping evaluation. However, conventional seakeeping evaluation practices often rely on generic motion criteria that do not adequately capture the relationship between vessel motions, onboard task demands, and crew performance. 

The aim of this thesis is to develop a systematic approach to seakeeping evaluation that aligns seakeeping performance with functional requirements, onboard tasks, and end-user needs. The research combines literature reviews, semi-structured interviews, focus group discussions, onboard observations, and numerical simulations. It identifies key limitations in conventional seakeeping evaluation practices and develops a systems-oriented, vessel-specific, and task-based framework for seakeeping evaluation. The framework is demonstrated through two case studies of the Swedish Coast Guard vessel KBV 202 and the Swedish Maritime Administration fairway maintenance vessel Fyrbjörn, showing that task-based evaluation yields substantially different operability assessments from conventional generic approaches. A task-informed motion-induced interruption estimator is also developed, enabling the prediction of interruption rates without prescribed stance geometry or orientation.

The findings show that seakeeping evaluation should extend beyond routine generic procedures towards vessel-specific and task-based approaches that better support the safe and effective performance of onboard work. The proposed framework provides a structured and defensible basis for translating functional requirements and end-user needs into relevant seakeeping evaluation criteria.

Fartyg är rörliga arbetsmiljöer och fartygsrörelser kan påverka ett säkert och effektivt utförande av arbetsuppgifter ombord. Genom att påverka besättningens balans, perception, kontroll samt hantering av material och utrustning kan fartygsrörelser försämra säkerheten och den operativa förmågan. Sådana begränsningar bör beaktas tidigt i fartygsdesign och upphandling genom utvärdering av sjöegenskaper. Konventionella metoder för utvärdering av sjöegenskaper baseras dock ofta på generiska rörelsekriterier som inte i tillräcklig utsträckning fångar sambandet mellan fartygsrörelser, arbetskrav ombord och besättningens prestation.

Syftet med denna avhandling är att utveckla en systematisk ansats för utvärdering av sjöegenskaper som kopplar fartygs sjöegenskaper till funktionskrav, arbetsuppgifter ombord och slutanvändarnas behov. Genom att kombinera litteraturöversikter, intervjuer, fältobservationer och numeriska simuleringar identifierar studien centrala begränsningar i konventionell praxis för utvärdering av sjöegenskaper och utvecklar ett systemorienterat, fartygsspecifikt och uppgiftsbaserat ramverk för sådan utvärdering. Ansatsen demonstreras genom två fallstudier av Kustbevakningens fartyg KBV 202 och Sjöfartsverkets farledshållningsfartyg Fyrbjörn och visar att uppgiftsbaserad utvärdering ger väsentligt annorlunda operabilitetsbedömningar än konventionella generiska metoder. Därutöver utvecklas en uppgiftsinformerad estimator för rörelseorsakade avbrott som möjliggör prediktion av avbrottsfrekvens utan att förutsätta någon given kroppsgeometri eller hållning.

Resultaten visar att utvärdering av sjöegenskaper bör utvecklas mot fartygsspecifika och uppgiftsbaserade angreppssätt som bättre stödjer ett säkert och effektivt utförande av arbete ombord. Den föreslagna ansatsen utgör en strukturerad och försvarbar grund för att översätta funktionskrav och slutanvändarbehov till relevanta kriterier för utvärdering av sjöegenskaper.