För att verka för Nollvisionen och samtidigt stödja omställningen till hållbara städer och transportsystem behöver samspelet mellan trafiksäkerhetsforskningen och de aktörer som ansvarar för genomförandet i praktiken stärkas. Kommuner och regioner har en central roll för trafiksäkerhetsutvecklingen. De ansvarar för planering, utveckling och drift av transportinfrastruktur, påverkan av resvanor, upphandling av transporter och tjänster samt för en rad andra verksamheter som påverkar trafiksäkerheten. Samtidigt behöver trafiksäkerhet i allt högre grad hanteras tillsammans med andra samhällsmål, såsom klimat, folkhälsa, social hållbarhet, tillgänglighet och attraktiv stadsmiljö. För att möta dessa utmaningar krävs ökad samverkan mellan forskning och praktik. 

Denna rapport redovisar resultaten från förstudien SAFER Cities: Samverkan mellan forskning och samhällsaktörer för ökad trafiksäkerhet som del i hållbarhetsomställningen av städer och transporter. Syftet har varit att undersöka förutsättningarna för att etablera SAFER Cities – en samverkansplattform inom SAFER Vehicle and Traffic Safety Centre som stärker dialogen och samarbetet mellan trafiksäkerhetsforskningen och kommuner, regioner och andra samhällsaktörer. Förstudien har omfattat en enkätundersökning, dialogmöten och workshops med kommuner, regioner, Trafikverket, myndigheter, forskningsaktörer, intresseorganisationer och SAFER:s styrgrupp. 

Resultaten visar att det finns ett tydligt behov av stärkt samverkan mellan forskning och samhällsaktörer inom trafiksäkerhetsområdet. Kommuner och regioner efterfrågar bättre möjligheter att ta del av aktuell forskning, utbyta erfarenheter med varandra och medverka i forsknings- och innovationsprojekt. Många upplever att det saknas forum där trafiksäkerhet står i fokus och där forskning och praktik kan mötas på ett strukturerat sätt. Särskilt mindre och medelstora kommuner uttrycker behov av stöd för omvärldsbevakning, kunskapsspridning och nätverkande. 

Förstudien visar också att det finns ett betydande intresse för att delta i forskning. Kommuner och regioner vill bidra både som problemägare, kunskapspartners, test- och demonstrationsmiljöer och som aktörer som implementerar och utvärderar nya lösningar. Samtidigt framhålls att begränsade resurser och tidsbrist ofta utgör hinder för ett mer aktivt deltagande. Därför behöver samverkansformerna vara flexibla och skapa tydlig nytta för deltagarna. 

Kartläggningen av befintliga forskningscentrum och nätverk visar att det finns flera etablerade aktörer som arbetar med närliggande frågor, exempelvis Cykelcentrum, Gångcentrum, K2 och SafePol. Det finns även ett flertal bransch- och yrkesnätverk där trafiksäkerhet berörs. Ingen av dessa aktörer har dock som huvuduppgift att skapa en bred nationell samverkansarena mellan trafiksäkerhetsforskning och kommuner, regioner och andra samhällsaktörer. SAFER Cities bedöms därför kunna fylla ett tydligt identifierat gap genom att komplettera befintliga initiativ och samtidigt skapa synergier mellan dem. 

Utifrån dialogerna föreslås SAFER Cities utvecklas som ett brobyggande kunskapscenter och en strategisk samverkans- och innovationsnod inom SAFER. Plattformens huvuduppgift ska vara att identifiera och fånga upp behov och utmaningar hos kommuner och regioner, omsätta dessa till forskningsbara frågeställningar och utvecklingsinitiativ samt bidra till att forskningsresultat sprids, förstås och omsätts i praktiken. Genom att samla forskare, myndigheter, kommuner, regioner, näringsliv och andra aktörer i gemensamma processer kan SAFER Cities stärka forskningens relevans, öka möjligheterna till implementering och bidra till snabbare omställning mot säkrare och mer hållbara transportsystem. 

Förstudien identifierar ett antal prioriterade verksamhetsområden för SAFER Cities: 

• behovsidentifiering och strategisk matchning mellan forskning och praktik, 
• koordinering och mobilisering av aktörer, 
• samverkansarenor för kunskapsutbyte, 
• kapacitetsbyggande insatser i form av seminarier, utbildningar och webbinarier samt 
• strukturerad kunskapsspridning och omvärldsbevakning.

Särskild uppmärksamhet bör riktas mot områden som i dag är mindre etablerade inom trafiksäkerhetsarbetet, exempelvis arbetsrelaterad trafiksäkerhet, upphandling och hållbarhetsarbete.

Förstudien föreslår att SAFER Cities etableras som en integrerad del av SAFER verksamhet, med en kärngrupp för operativ och vetenskaplig ledning och ett intressentråd med representation från centrala aktörer såsom Trafikverket, SKR och andra relevanta organisationer. En långsiktig finansieringsmodell baserad på partnerskap och medlemsavgifter bedöms vara möjlig, men etableringen bör inledningsvis ske genom extern finansiering för att bygga upp verksamheten och skapa ett attraktivt erbjudande.

Sammantaget visar förstudien att det finns både behov av och intresse för SAFER Cities. Plattformen har goda förutsättningar att stärka kopplingen mellan forskning och praktik, öka kommuners och regioners möjligheter att delta i forskning och bidra till att ny kunskap snabbare omsätts i konkreta åtgärder för ökad trafiksäkerhet. Nästa steg är att fördjupa dialogen med centrala aktörer och utveckla en etableringsansökan som möjliggör en successiv uppbyggnad av SAFER Cities som nationell samverkansplattform för trafiksäkerhet i hållbarhetsomställningen.