Denna rapport avser sammanställning av dels tidigare genomförda seminarier i nordisk kontext i förstudie om transportslaget gång. Som ett andra steg i datainsamlingen för att undersöka vad det nuvarande kunskapsläget är kring gående som ett transportmedel, följa upp den kunskap som producerades på de workshops som hölls i förstudien samt skapa en grund till arbetet framöver samlades ledande aktörer inom detta fält vid två skilda tillfällen. Bakgrunden till dessa fördjupade workshops var de workshops som hölls under hösten 2021 där deltagare grupperades i ämnesområdena Policy och strategi; Objektiv och subjektiv säkerhet; och Skapa, designa och underhålla. Fördelen med den fördelningen var att det kunde ske en fördjupning i dessa ämnesområden. Nackdelen var dock en viss avsaknad av en tvärdisciplinär kunskapsgenerering. Därför, i de workshops som redovisas i denna delrapport, skapades grupper baserade på andra förutsättningar. Detta för att möjliggöra för en ökad kunskap. Rapporten innehåller även resultat av benchmarking i Storbritannien som genomfördes i detta projekt Etablering av Forskningsprogram Planering för Gång. Det var tydligt i de Nordiska Seminarierna att det fanns en vision om att förverkliga gång som transportsätt. Även om deltagarna kom från en stor variation av bakgrunder, forskningsområden, samhällsnivåer och med olika individuella intressen var den gemensamma nämnaren en önskan att öka gång i samhället samtidigt som det blir säkrare och tryggare. De identifierade kunskapsglappen var någorlunda lika gällande Norden och Storbritannien. I Storbritannien noterades också bristen på kunskap om kvalitativa aspekter av gång. Det fanns en mycket intressant distinktion mellan pendling och fritid som berörde dessa frågor samt en betydligt starkare betoning på de andra perspektiven av gång. Diskussionerna återgick ofta till vikten av en vacker miljö eller de sociala aspekterna av att gång och därmed möta grannar, vänner, m.m. Vikten av detta kan vara kopplat till erfarenheterna efter Covid-19 då Storbritannien hade s.k. lock-downs. Samtidigt kan det också belysa kulturella skillnader mellan Norden och Storbritannien. En annan central diskussionspunkt i Storbritannien var frågor som gällde förutsättningarna för gång. Till exempel att biltrafiken konsekvent prioriteras trots att policydokument argumenterar för andra perspektiv. Detta var mycket likt diskussionerna i Sverige. På samma viss diskuterades gång som en rättighet, inte minst från ett tillgänglighetsperspektiv. Vad gäller tillgänglighet fanns en viss skillnad mot Norden som bör lyftas. Diskussionerna i Storbritannien var betydligt mer fokuserade på funktionsnedsättningar snarare än specifika åldersgrupper som var fallet i Sverige. Detta kan förklaras på flera olika sätt. Dels har Storbritannien en annan uppbyggnad av äldreomsorgen och välfärden som innebär att man dels flyttar tidigare till särskilt boende men också får en annan nivå av hjälp. Dessutom bor man oftare i hus vilket kanske innebär att man som äldre inte har riktigt samma behov av att ta sig ut på gator. Slutligen så vet vi att många av problemen kring äldre är relaterade till snö och is – något som är ett betydligt mindre problem i Storbritannien.