Denna rapport avser kunskapssammanställning om transportslaget gång, dvs sammanställning av tillgänglig kunskap i skriftliga källor om transportslaget gång.Valet av teman för kunskapssammanställning baseras på dels nordiska workshops samt dels en benchmarking i Storbritannien som genomfördes i första fasen i projektet Etablering av Forskningsprogram Planering för Gång, där resultaten gällande framtida kunskapsbehov blev:

• Trafiksäkerhet, och med fokus på fallprevention
• Data och indikatorer för uppföljning
• Ansvar, organisation och arbetssätt
• Sociala hållbarhetsperspektiv och jämställdhet
• Samhällsekonomiska effekter
• Samhällelig och rumslig analys och planering

Eftersom begreppet ”15-minuters-staden”lyfts fram de senaste åren i litteraturen samt i workshopsen gällande planering för gång och fotgängartrafikanter, genomfördes en separat litteratursökning på det temat. För att sammanställa den senaste forskningslitteraturen inom temana genomfördes en sökning i vetenskapliga tidskriftsdatabaser, Scopus, Web of Science samt Google Scholar, under hösten 2023 samt våren och sommaren 2024. Sökningen använde specifika nyckelord som avsåg att tillsammans innefatta alla artiklar som berört gång som transportmedel. Förutom vetenskapliga tidskriftsdatabaser har även tillförlitlig kunskap från genomförda projekt från t.ex. statlig, regional eller kommunal sektor använts.Resultatet av litteraturstudien är att den framtida forskningen och det praktiska arbetet i Sverige gällande trafiksäkerhet och fallprevention för gående bör fokuseras på:

• Ett behov av ett fokus på fotgängarolyckor/skador   
• En mer inkluderande definition av fotgängarolyckor/skador
• Mer kunskap om fotgängares beteende
• Ett helhetstänk kring prevention
• Stadsmiljöns roll, snarare än att fokusera på att anpassa individen (eller andra trafikanter). 

Den framtida forskningen och det praktiska arbetet i Sverige gällande samhällelig och rumslig analys och planering för gående bör fokuseras på följande områden (inklusive kvantitativa och kvalitativa metodologiska ansatser):

• Gångvänlighet, begränsningar och möjligheter för gång (som färdsätt)
• Urban morfologi, samt säsongsvariationer i relation till gång
• Gångbeteende, stegfrekvenser, huvudrörelser och andra aspekter av gångbeteende
• Gångattraktivitet, offentliga kontra professionella perspektiv på gång som transportmedel
• Gång för alla, ålders-, köns- och socio-ekonomiska faktorers roll i vardaglig gång
• Kopplingen mellan kollektivtrafiken och gång.

Den framtida forskningen och det praktiska arbetet i Sverige gällande data och indikatorer för uppföljning gällande trafikslaget gång bör fokuseras på: 

• Ägare av data alternativt de som frågar efter data; deras mål med kvaliteteten på data och dess detaljeringsgrad
• Reseperspektiv, resenärsperspektiv eller platsfokus utveckla kunskapen och riktlinjer för val av metod i relation till det tänkta perspektivet
• Datainsamling –riktlinjer för genomförande av datainsamling i relation till det tänkta behovet, som även beaktar respondenternas anspråk och uppfattningar
• Definition av fotgängarförflyttning alternativt resa-, som även beaktar respondenternas anspråk och uppfattningar
• Resenärens resa, behov av att fördas till fots, och upplevelsen av att färdas till fots samt upplevelsen av omgivningen.

Den framtida forskningen och det praktiska arbetet i Sverige gällande ansvar, organisation och arbetssätt bör fokuseras på: 

• Dels genomföra fotgängarplanering genom en bred approach alternativt utgå från gångtrafik och hur det ska förstås och hanteras?
• Ska man planera för (ökad och säker) gångtrafik i syfte att uppnå andra (goda) effekter, eller ska man planera för samhällen och bebyggda miljöer som bedöms öka gåendet. Medför dessa angreppssätt olika utfall?
• Gångplanering som en policyfråga bör ha två parallella spår, dels ett normativt (”hur kan/bör fotgängarplanering gå till?”), dels ett analytiskt/deskriptivt (”hur går fotgängarplanering till?”)
• Policy-integration inbegriper flera olika myndigheter–behov av forskning om ansvarsområden/relationer mellan geografiska besluts- och myndighetsnivåer
• Kan åtgärder som genomförts i andra länder implementeras i Sverige- studier om policytransfer
• Policy och styrning gällande närbesläktade fenomen kan ge relevans för fotgängarspecifika åtgärder, exv. 15-minutersstaden, cykelplanering, täthet, tillgänglighet och markanvändning and reseintegration, smart mobilitet och mikromobilitet. 

Den framtida forskningen och det praktiska arbetet i Sverige gällande samhällsekonomiska effekter bör fokuseras på:

• underlag för att på ett likvärdigt sätta beskriva effekter av investeringar och nyttjandet av infrastruktur för gång samt uppoffringar och nyttan av att gå i monetära termer
• kunskapsunderlag och utveckla de värderingsmetoder som används för att säkerställa likvärdig behandling av alla transportslag, inklusive gång på olika planeringsnivåer: lokal, regional och nationell och i olika skeden som policys, strategier, planer mm.

Den framtida forskningen och det praktiska arbetet i Sverige sociala hållbarhetsperspektiv och jämställdhet bör fokuseras på:

• Många studier om exv. olika gruppers möjlighet att få tillgång till vardagsaktiviteter eller hur den byggda miljön för samman olika grupper genomförs – men det inte är inte alltid explicit huruvida de undersökta fenomenen förutsätter att rörelser till fots kommer till stånd. Studierna behöver tolkas från ett gångperspektiv.
• Hur effekten av olika åtgärder och åtgärdspaket (rörande trafiksäkerhet och annat) fördelas rumsligt och mellan grupper på ett rättvist eller socialt hållbart sätt. Det handlar både om att utveckla metoder och om att samla in och ombesörja tillbörliga data som empiriskt kan klarlägga effekters fördelning.

Den framtida forskningen och det praktiska arbetet i Sverige gällande 15-minuters-staden bör fokuseras på:

• vad betyder 15-minurers-staden i svensk kontext; dvs mindre städer, med lägre densitet, och tydligt varierande säsongsklimat.