Slutrapporten är framtagen med ekonomiskt stöd från Trafikverkets Skyltfond. Ståndpunk-ter, slutsatser och arbetsmetoder i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter, slutsatser och arbetsmetoder inom rap-portens ämnesområde. 

Detta forskningsprojekt studerar trafiksäkerheten vid olika signalregleringsprinciper i cirkulationsplatser där buss eller spårvagn passerar genom rondellen. Syftet är att identifiera de principer som bäst kombinerar kollektivtrafikens effektivitet med hög trafiksäkerhet. En hypotes är att lokala traditioner påverkar val av reglering och att det saknas en tydlig kunskapsbas om den säkraste lösningen. En annan är att nationell harmonisering av signalprinciper kan öka säkerheten genom igenkänning.

Projektet omfattar en kunskapssammanställning, kartläggning av omkring 60 cirkulat-ionsplatser i Sverige, intervjuer med trafikplanerare och operatörer, analys av olycksdata från de senaste tio åren samt fältstudier av trafikbeteenden och signalanvändning. Förutom svenska data analyseras även internationella erfarenheter.

Studien visar att signalreglering generellt är säkrare än oreglerade lösningar, även om det inte går att statistiskt avgöra om trefärgssignal med eller utan grönt ljus är bäst. Intervjuerna pekar på att platsens specifika förutsättningar ofta är viktigare än val av princip. Rekommendationen är att alltid signalreglera denna typ av cirkulationsplats, men att valet av signalprincip anpassas efter lokala behov.

Internationell forskning betonar vikten av enhetlig signalanvändning för ökad trafiksäkerhet. I Sverige finns dock en splittrad syn, där många förespråkar lokal anpassning. Rapporten föreslår att homogenisering bör ske på stadsnivå snarare än nationellt, med en flexibel nationell ram som stöd.

Analysen understryker behovet av tydlig signalplacering och genomtänkt programmering, inklusive tillräckliga buffertider för att undvika konflikter mellan kollektivtrafik och övrig trafik. Cyklister lyfts fram som en särskilt utsatt grupp. Det finns oklarheter kring tillämpliga regelverk, vilket gör det svårt att planera och tillämpa rätt signalprincip. Rapporten rekommenderar därför en uppdatering och förtydligande av riktlinjerna.

Slutsatsen är att signalreglering förbättrar säkerheten, men att den exakta utformningen bör anpassas lokalt. En gemensam struktur inom varje stad och ett tydligare regelverk är viktiga steg för att skapa säkrare och mer förutsägbara trafikmiljöer