Aktiviteten ”Utredning av förutsättningar för beräkningstjänst för statisk mätning” är en av 13 aktiviteter inom projektet Stomnät i luften 2.0. Den har letts av Lantmäteriet, enheten för Geodetisk infra¬struktur. Övriga deltagande parter har varit KTH och Trafikverkets konsult WSP. Aktiviteten handlar om utredning av förutsättningar rörande beräkningsmetodik och användning av olika typer av referensdata vid efterberäkning av statisk GNSS-mätning i en automatiserad beräkningstjänst. Statisk GNSS-efterberäkning ska enligt Trafikverkets nuvarande regelverk för anslutningsnät baseras på baslinjeberäkning följt av nätutjämning (beskriven i HMK och SIS-TS 21143:2016). Den metodiken utvärderas både teoretiskt och praktiskt i förhållande till multistationsutjämning som används i Lantmäteriets beräkningstjänster. Lantmäteriets beräkningstjänst består i dagsläget av en nationell tjänst samt flera lokala projektanpassade tjänster etablerade i samarbete med Trafikverket i områden där det pågår stora infrastrukturprojekt. Fokus i detta arbete har varit utvärdering av de projektanpassade tjänsterna. Beräkningstjänsterna är i dagsläget baserade på referensdata och anslutning mot Swepos nät av fasta referensstationer. Anslutning mot passiva referensnät kan dock vara nödvändigt för bästa möjliga överrensstämmelse mot tidigare inmätta detaljer mot stomnätet. Inom projektet har även tester gjorts med att manuellt lägga till referensdata från mätningar på passiva referenspunkter (stompunkter) i projektanpassade beräkningstjänster. Det kräver användarens egen kvalitetskontroll av referenspunkterna då t.ex. RIX 95-nätet inte underhålls av Lantmäteriet och kan ge lokala avvikelser på cm-nivå jämfört med realisering av SWEREF 99 via Swepos-nätet. Internt fås dock liknande kvalitet som vid anslutning mot Swepos-nätet. Slutsatsen vi finner är att beräkningsmetodiken, multistationsutjämning eller baslinjeberäkning, inte spelar så stor roll så länge samma referensdata används. Den viktigaste förutsättningen för högkvalitativa koordinater från statisk GNSS är bra och kontrollerade referenspunkter, som används av alla aktörer inom ett projekt. Vi har också testat att använda dagliga koordinater för referensstationerna i beräkningstjänsten. Det skulle kunna minska felkällan att referensstationernas faktiska koordinater skiljer från de kända referenskoordinaterna som används i beräkningstjänsten. Dessa skillnader beror på säsongsmässiga rörelser (sättningar) av byggnaden eller monumenteringen vid referensstationen. Rörelserna på referensstationerna är på mm-nivå och effekten av detta på resultaten är dock väldigt liten. Beräkningen av dagliga koordinater är också så pass osäker att det finns risker att införa större fel än vad man försöker korrigera då de dagliga koordinaterna kan avvika av andra anledningar än rörelser. Användande av dagliga koordinater på referensstationer är därför inget som rekommenderas i dagsläget. Lantmäteriet kommer påbörja arbete med en ny version av beräkningstjänsten under 2023. Tester och slutsatser från denna aktivitet blir en del av underlaget för att besluta vilka nya funktioner som implementeras i nästa version av beräkningstjänsten. Nyckelord: GNSS-efterberäkning, Beräkningstjänst, Anslutningsnät

The activity “Investigation of prerequisites for post processing service for static measurement” is one of 13 activities within the “Reference Network in the Air 2.0” project. The activity was led by the Depart¬ment of Geodetic Infrastructure at Lantmäteriet (the Swedish Mapping, Cadastral and Land Regist¬ration Authority). The other participants were KTH Royal institute of Techno¬logy and WSP. The activity concerns the investigation of prerequisites regarding calculation methodology and the use of different types of reference data when post processing static GNSS measurement in an automated post processing service. According to the Swedish Transport Administration's current regulations for control networks, static GNSS post processing must be based on single baseline calculation followed by network adjustments (described in HMK and SIS-TS 21143:2016). That methodology is evaluated both theoretically and practically in relation to multi-station adjustment used in Lantmäteriet's post processing service. Lantmäteriet's post processing service currently consists of a national service and several local project-adapted services established in collaboration with the Swedish Transport Administration in areas where large infrastructure projects are underway. The focus of this work has been evaluation of the project-adapted services. The post processing services are currently based solely on reference data and connection to SWEPOS reference stations. Connection to passive reference networks may be necessary for the best possible compliance with previously measured details from the passive control network. Within the project, tests have also been done with manually adding reference data from measurements on passive reference points (control points) in the project-adapted post processing services. It requires the user's own quality control of the reference points when e.g., the RIX 95 network is not maintained by Lantmäteriet and can cause local distortions at the cm level compared to realization of SWEREF 99 through the SWEPOS network. The conclusion we find is that the calculation methodology, multi-station adjustment or single baseline calculation with network adjustment, does not matter much if the same reference data is used. The most important prerequisite for high-quality coordinates from static GNSS is good and controlled reference points, which are used by all actors within a project. We have also tested using daily coordinates for the reference stations in the post processing service. It could reduce the source of error that the actual coordinates of the reference stations differ from the known reference coordinates used in the calculation service. These differences are due to seasonal movements (settlements) of the building or monument at the reference station. The movements at the reference stations are at the mm level and the effect of this on the results is however very small. Lantmäteriet will begin work on a new version of the post processing service in 2023. Tests and conclusions from this activity will form part of the basis for deciding which new functions will be implemented in the next version of the post processing service. Keywords: GNSS post processing, post processing service, geodetic control network