Stadsmiljöavtalen har bidragit till att snabba på omställningen till ett mer hållbart transportsystem. Genom att möjliggöra en snabbare utbyggnadstakt av kommunal och regional cykel- och kollektivtrafik-infrastruktur har stadsmiljöavtalen lett till ökat resande med gång, cykel och kollektivtrafik. Att ge statligt stöd till infrastrukturåtgärder för hållbart resande i kombination med motprestationer har visat sig vara en modell som kombinerar en bättre framdrift av fysiska åtgärder med till exempel steg 1- och 2-åtgärder som motprestationer i kommuner och regioner. 

Stadsmiljöavtalen inverkar på hela det transportpolitiska målet, såväl funktionsmål som hänsynsmål. Stadsmiljöavtalen har även bidragit i arbetet för att nå etappmålen i strategin om levande städer från 2018 samt FN:s globala mål. 

Kommuner och regioner har mellan 2015 och 2023 kunnat ansöka till Trafikverket om stadsmiljöavtal genom förordning (2015:579) om stöd för att främja hållbara stadsmiljöer. Stöd har kunnat beviljas till kollektivtrafik- och cykeltrafikåtgärder i städer. Huvudsyftet med stadsmiljöavtalen är att de ska leda till ökad andel persontransporter med kollektivtrafik eller cykeltrafik.  

Syftet med denna utvärdering är att redovisa erfarenheter av stadsmiljöavtalen samt effekter av beviljade och hittills slutförda avtal. Utgångspunkt för utvärderingen, genomförd av Trafikverket och konsult under 2024, är de stadsmiljöavtal som beviljats mellan 2018 och 2023 samt intervjuer med kommuner, regioner och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) om deras syn på stadsmiljöavtalen.