Trafikverket fick den 20 juni 2024 i uppdrag att föreslå hur villkoren för statlig medfinansiering av samhällsekonomiskt lönsamma och kostnadseffektiva åtgärder i steg 1 och 2 av fyrstegsprincipen kan förtydligas i relevanta förordningar. Trafikverket redovisar i denna rapport i enlighet med uppdraget förslag på förtydligande av förordning (2009:237) om statlig medfinansiering till vissa regionala kollektivtrafikanläggningar m.m. Förtydligandena innebär mindre justeringar. 

Tidigare studier inom steg 1- och 2-åtgärder visar på att det finns fler hinder till att steg 1- och 2-åtgärder inte genomförs än finansieringen. Som exempel så framkom det i workshop med kommuner och regioner att de anser att det skulle skapas ett större incitament att prioritera dessa och att statusen för dessa skulle höjas om statlig medfinansiering kunde beviljas för dem. 

I uppdraget ingår att ta fram en åtgärdskatalog med samhällsekonomiskt lönsamma och kostnadseffektiva åtgärder i steg 1 och 2, där åtgärderna bör vara inom kommuners och regioners ansvarsområden och som kommuner och regioner inte kan antas genomföra utan bidrag från staten. Trafikverket bedömer att samtliga åtgärder i steg 1 och 2 kan genomföras utan bidrag från staten och att det mer är en prioriteringsfråga än en finansieringsfråga. Trafikverket har ändå valt att redovisa en åtgärdskatalog med åtgärder i steg 2 som är förenliga med gällande förordning. 

Gällande samhällsekonomiska beräkningar för åtgärderna i åtgärdskatalogen är Trafikverkets, tillsammans med andra aktörers, inställning att generella beräkningar av samhällsekonomisk lönsamhet för steg 1- och 2-åtgärder inte låter sig göras utifrån dagens förutsättningar. Detta beror bland annat på att lönsamheten beror på platsspecifika förutsättningar som råder där åtgärden genomförs, t.ex. befolkningsunderlag, antalet resenärer samt de geografiska förutsättningarna. Förutsättningarna behöver även omfatta detaljerad data om de trafikflöden, resvanor och kapaciteten som råder på platsen där åtgärden ska genomföras. 

Inom stadsmiljöavtalen finns villkor för stödet som anger att kommuner och regioner ska genomföra motprestationer som bland annat bidrar till ökat hållbart resande. För alla åtgärder och motprestationer som ingår i ett stadsmiljöavtal ska uppföljning av effekter på hållbart resande göras.

En vanlig motprestation kopplad till steg 1- och 2-åtgärder är Mobility Management-insatser (MM-insatser). Av de MM-insatser som hittills slutrapporterats har det varit svårt att få fram kvantifieringar av effekter. Dels har variationen av MM-insatser varit stor vilket gjort det svårt att få en enhetlig uppföljning på aggregerad nivå och dels har kommuner och regioner inte kunnat göra de mätningar och uppföljningar som behövs för att överhuvudtaget kunna dra några slutsatser av effekterna. Trafikverket har justerat vilken information som efterfrågas i uppföljningsplanen för MM-insatserna till enbart beskrivning av motprestationen, målgruppen och en bedömd effekt på resande med olika färdmedel. Anledningen till nedskärningen av uppgifter var att vissa delar i uppföljningsplanen, exempelvis påverkan på resstandard, var för resurskrävande för kommunerna att följa upp. Uppföljningen har i de flesta fall ”bara” bestått av beskrivning av MM-insatsen (vad som genomförts), hur många de nått ut till (målgruppen) och en uppskattning hur de olika färdsätten utvecklats (ökat, minskat eller oförändrat). 

En vägledning för bedömning av samhällsekonomiska kostnader och nyttor för åtgärderna i åtgärdskatalogen ingår i uppdraget. Det har tidigare funnits ett antal beräkningsverktyg inom steg 1- och 2-åtgärder. Men endast ett verktyg, MESS, kvarstår som endast kan användas för investeringar i motorvägssystem. Anledningarna till att övriga verktyg tagits bort är i huvudsak en bedömning att de tveksamheter som funnits i beräkningarna innebär att det blir för låg kvalitet i resultatet. Sammantaget gör detta att det idag inte finns några verktyg att tillgå för att göra kvantitativa beräkningar av samhällsekonomiska kostnader och nyttor för steg 1- och 2-åtgärder. Istället är man hänvisad till kvalitativa bedömningar. Men eftersom nyttan och den samhällsekonomiska kostnaden av en åtgärd är beroende av kontexten den ska göras i har Trafikverket kommit till slutsatsen att det med rådande situation så begränsas den vägledning som tas fram till detaljerade beskrivningar av specifika åtgärder som redovisas i åtgärdskatalogen.