Enkelt uttryckt har vi samlat in data om tågrörelser, tidtabeller, väder och kapacitetsutnyttjande på Skånebanan under 2014. Detta material har länkats samman i en databas, och på det samlade materialet har vi gjort analyser som visar hur stor betydelse olika faktorer har, för störningar i persontågstrafiken. Genomgående tittar vi i pilotstudien på störningar snarare än förseningar. Vi kan uttrycka det som avvikelser mot den planerade tidsåtgången, snarare än avvikelser från själva klockslagen i tidtabellen. Skälet till detta är att vi i detta projekt vill se var och när tågen tar in eller tappar tid, vilket är lättare på det här sättet än om vi utgår från tågens rättidighet eller punktlighet. Störst betydelse för störningarna hade tågets läge i relation till tidtabellen, förekomsten av marginaler i tidtabellen, och huruvida tåget var ute på linjen eller på en station. Vädret hade en underordnad betydelse: snö och kyla ökade störningarna något, medan nederbördens påverkan var mycket liten. De siffror och samband vi tar fram gör att vi både kan ge rekommendationer för tidtabellskonstruktion, och beräkna ungefär hur stor nytta de skulle göra. Som ett exempel beräknade vi att en jämnare utbredning av befintliga marginaler skulle halvera störningarna på banan, en besparing på över 1 500 förseningstimmar. Vi ser att metoderna för insamling och sammankoppling av data fungerar och är redo för betydligt större datamängder. Analysmetoden är hittills enkel och kan utvecklas avsevärt, men leder redan till ny och värdefull kunskap.