Som en del av utvecklingen av det svenska nationella godstransportmodellsystemet (SAMGODS) utvecklades en stokastisk logistikmodell i form av en disaggregerad modell (random utility model) för val av transportkedja och sändningsstorlek, baserade på svenska Varuflödesundersökningen 2004/2005. Övergången från den nuvarande deterministiska modellen till en stokastisk modell är viktigt eftersom den stokastiska modellen har en starkare empirisk grund. Den deterministiska modellen baserar inte på företagens observerade beslut utan förutsätter att lösningen med de lägsta (operativa) kostnaderna alltid väljs. Vi har uppskattat s.k. logit modeller som förklarar det kombinerade valet av sändningsstorlek (i diskreta viktklasser) och transportkedja för sexton olika varugrupper. En transportkedja (t ex väg- järnväg-väg) är en kombination av de transportmedel som används för att frakta en sändning mellan två platser. Transportkostnaden, transporttiden och sändningens värdedensitet är bland de viktigaste förklarande faktorerna. Probabilistiska modeller tar även hänsyn till effekten av utelämnade faktorer. Däremot förutsätter deterministiska modeller att man kan bortse från den stokastiska komponenten och att forskaren känner till samtliga faktorer som påverkar företagens beslut och att det inte finns någon slumpmässighet i beteendet. Genom att lägga till stokastiska komponenter i random utility modeller blir svarsfunktioner (uttryckt i sannolikheter) jämna i stället för att samlas vid 0 och 1 (som i den deterministiska modellen). Detta kan lösa problemet med over shootings som kan uppträda i den deterministiska modellen när man testar olika transportpolitiska åtgärder. Modellskattningar (av transportkedja och sändningsstorlek) för årliga företag till företag flöden av varugrupperna metallprodukter och kemiska produkter implementerades i SAMGODS. För varje företag till företag flöde beräknades sannolikheten att vissa transportkedjor och sändningsstorlekar väljs; dessa aggregeras till zon to zon flöden i PC-matrisen (PC = production consumption). Aggregerade OD matriser (OD = origin destination) i form av tonkilometer per trafikslag (och varugrupp) beräknas. Valet av omlastningspunkter modellerades med en deterministisk ansats eftersom Varuflödesundersökningen inte innehåller uppgifter om val/lokalisering av terminaler. De implementerade stokastiska modellerna för metallprodukter och kemiska produkter används för att beräkna elasticiteter till följd av ändrade kostnader för väg-, järnvägs- och sjötransporter. De beräknade elasticiteterna jämförs med motsvarande i elasticiteter för metallprodukter och kemiska produkter i den deterministiska modellen och i litteraturen. Elasticiteterna är som förväntat i allmänhet lägre (i absoluta tal) i den stokastiska modellen än i den deterministiska modellen. Länk: http://swopec.hhs.se/ctswps/abs/ctswps2016_001.htm