Projektet iQDrive utgick från olycksstatistik för att hitta de trafiksituationer som gav upphov till flest olyckor där tunga fordon var inblandade. Denna statistik användes sedan för att identifiera tre skilda stöd- och automatiseringsfunktioner som förväntades ge bäst effekt för att undvika att situationerna gav upphov till olyckor. De valda stödfunktionerna implementerades sedan på en forskningsplattform (Figur 2) i form av den typen av dragbil som är överlägset vanligast förekommande i europeisk motor- och landsvägstrafik. Tack vara att funktionerna implementerades fullt ut på forskningsplattformen gavs projektet möjlighet att utvärdera hur de mottogs och användes av lastbilschaufförer. Undersökningar på bland annat chaufförernas kognitiva belastning gjordes också för att säkerställa att funktionerna har avsedd effekt. Med implementationen följde också en möjlighet att enkelt förevisa och förklara fördelarna med de olika funktionerna. En delmängd av resultaten kan påvisa att kraven på förarstöds- och automatiseringsfunktioner skiljer sig kraftigt åt mellan personbilar och tunga fordon. Bland annat insågs att eftersom förare av tunga fordon är professionella, så ställer de högre krav på konfigurerbarhet och finkorning information, även om det innebär ökad komplexitet. Den framgångsrika implementationen i forskningsplattformen visar också att funktionerna både minskar den kognitiva belastningen och är uppskattade av förarna.