Rapporten är framtagen med ekonomiska bidrag från Trafikverkets Skyltfond. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområden. I trafiken är vi i väldigt hög grad beroende av vägskyltar och den information de förmedlar. Om man missar skylten eller skyltens budskap eller inte uppfattar den i god tid kommer det leda till misstag och osäkra situationer i trafiken som i värsta fall kan leda till olyckor. Under dygnets mörka timmar förlitar vi oss på fordonsbelysningen för att kunna se vår omgivning, däribland vägskyltar. Skyltarna måste även då vara synliga, tydliga och ha rätt färg. Retroreflekterande skyltar och fordonslampor fyller därför en viktig funktion i att bidra till ökad trafiksäkerhet, speciellt under dygnets mörka timmar, men även i dagsljus vid vädersituationer som komplicerar sikten. I denna studie har vi undersökt om modern fordonsbelysning med LED- och HID-lampor påverkar synbarheten hos vägskyltar när man jämför med traditionella halogenlampor. Fokus har legat på färgigenkänning, retroreflektionsförmåga och bländningsrisker. I studien har vi inkluderat 40 prover retroreflekterande material av olika sorter och i ett flertal olika färger. På dessa har vi mätt upp retroreflektion och färg i ett 60-tal olika betraktningsgeometrier. Mätningar har gjorts med ett flertal olika ljuskällor (fordonslampor), såsom halogen, LED och HID (Xenon). De erhållna värdena har analyserats tillsammans med spektralfördelningar hos de olika ljuskällorna för att ge en komplett färginformation. En typisk ljusfördelning hos ett LED-baserat hel- och halvljus har använts i beräkningar av bländningsrisker för ett antal olika skyltpositioner och typ av skylt. Resultaten visar att man med LED-lampor kraftigt påverkar retroreflektionskoefficienten på blå, gröna och röda skyltar, med lägre retroreflektion på rött material och högre retroreflektion på blått och grönt. För vita och gula skyltmaterial är retroreflektionen i stort sett opåverkad, vilket gör att risken för synnedsättande bländning från skyltar med dessa färger troligtvis inte är större med nya typer av fordonsbelysning, givet liknande ljusfördelning och ljusmängd från lamporna. Beräkningarna visar att vid körning med halvljus är nivåerna på ljuset som reflekteras från skyltar och når förarens ögon normalt betydligt lägre än de nivåer som uppstår när man möter trafik som också har halvljus. Med helljus däremot når man ljusnivåer som sannolikt kan orsaka såväl synnedsättande som obehagsbländning. Detta bör speciellt beaktas när man planerar vägar med lågt trafikflöde utanför stadsbebyggelse. Vid analys av hur de retroreflekterande materialens färg upplevs ur olika betraktningsvinklar visade mätningarna att olika geometrier enbart har en mindre påverkan på retroreflekterad färg. Däremot kan man få betydande färgskiftningar när man belyser skyltarna med olika typer av fordonslampor. Mätningarna och efterföljande analys visar dock att vid byte från exempelvis halogen till LED-belysning flyttar sig alla färger i färgrymden ungefär lika mycket, vilket gör att risken för att ta fel på närliggande färger är liten. Det kan dock inte uteslutas att situationen kan se annorlunda ut för andra material och ljuskällor än de som inkluderats i denna studie.