Syftet är att primärt analysera hur balk- och rörmitträcke påverkar spårdjupsutveckling på mötesfria landsvägar och sekundärt vilka effekter bredder och sidoräcke har. Hypotesen är att balk- och rörräcken genom större väggeffekt ger större spårdjupstillväxt än stållineräcke. Det är också sannolikt att spårdjup ökar med minskande bredd och med sidoräcke. Analysen har gjorts genom att slumpmässigt jämföra cirka 23 mil mötesfria landsvägar (ej BD-län) med alla mötesfria landsvägar med 90-110 km/tim i södra och mellersta Sverige (ej BD-län) för mätåren 2015-2017. Skälet att ej ha med BD-län är avvikande resultat för mötesfria vägar totalt. Sidoräckesdata visade sig ha så låg kvalitet att analys var omöjlig. Huvudresultatet är att balk- och rörmitträcken enligt data har kraftigt högre spårdjupsutveckling, från ingen skillnad vid 3 000 axelpar i en riktning till vid 8000 i en riktning 70 %. Spårdjupsutvecklingen för norra Sverige för stållineräcken ligger i nivå med balk- och rörräcken. För södra och mellersta Sverige är skillnaderna för mötesfria vägar små mot vanlig väg men det gemensamma flödesintervallet är litet. De stora skillnaderna mot mitträcken i medeltal kan eventuellt bero på att sträckorna med balk- och rörräcken skiljer sig i andra avseenden, som t ex vägkonstruktion och beläggning. Detta har inte varit möjligt att analysera i projektet. Det är inga systematiska skillnader i spårdjupsutveckling för höger körfält beroende på om det är en- eller tvåfältssträcka för alla mötesfria vägar. Det påverkar också att dubbdäcksanvändningen minskat. Balk- och rörmitträcken ökar enligt dessa data beläggningsslitaget med 0 - 70 % jämfört med wire-räcke. Detta är betydligt större än förväntat och kan delvis ha andra orsaker. Detta motsvarar ökningar i beläggningskostnad i samma storleksordning jämfört med vanlig väg enligt nuvarande EVA-modell. Dataunderlaget är relativt litet. Det är därför angeläget att utvidga analysen till att avse fler mätår och med större resurser för datakvalitetskontroll. NVDBs uppgifter om räckestyp och räckeslägen har ju visat sig ganska opålitliga. Undersökningen skulle också kunna kompletteras med sidolägesmätningar.