När riksdag och regering beslutade om nya hastighetsgränser, och införde 10-steg mellan 30 och 120 km/tim, betonades bland annat att detta inte får bidra till ökad ”plottrighet” med alltför olika hastighetsgränser. Större krav kommer att ställas på beslutsunderlag, och varje hastighetsförändring måste vägas mot olika preciseringar av de transportpolitiska målen där funktionsmålet för tillgänglighet ska uppnås inom ramen för hänsynsmål.  

Rätt fart i staden är en handbok som stödjer arbetet med att anpassa trafiksystemet till stadens förutsättningar i stället för det omvända. Genom att bedöma hastighetsnivån inom olika delar av trafiknätet så som beskrivs i hand boken, kan de valda hastighetsgränserna medverka till att stadsrummet används på ett sätt som bättre stödjer stadens utveckling.

Rätt fart i staden har samma utgångspunkt som Trafik för en attraktiv stad (TRAST), det vill säga att hastighetsgränserna ska vara väl avvägda mot de stadsbyggnadskvaliteter och transportpolitiska mål som påverkas av hastighetsnivån i staden.

Handboken är avsedd att användas som stöd för kommuner vid hantering av övergripande trafikfrågor. Handbokens metodik resulterar dels i en hastighetsplan som bildar underlag för beslut om nya, justerade hastighetsgränser, dels i förslag till fysiska åtgärder inom kom-munens gatunät. Arbetsmetodiken bidrar till att öka förståelsen till varför man har valt en viss hastighetsgräns och varför man behöver vidta åtgärder i gatunätet.

Två viktiga delar i processen att ta fram en hastighetsplan är dels kopplingen till kommunens egna mål och visioner, dels förankringen med berörda aktörer som Trafikverket, polisen och grannkommunerna. Samrådet med Trafikverket är viktigt när det gäller statliga vägar inom tätorterna som är av nationell eller regional betydelse för arbetspendling och nä-ringslivets transporter. I dessa fall är det viktigt att på ett bra sätt väga samman Trafikverkets analyser som väghållare med de analyser som en kommun gör utifrån denna handbok.