Rapporten har pekat ut en rad platser i verksamhet och processer samt åtgärder som krävs för att Trafikverket ska kunna kalla sig och sin verksamhet för jämställdhetsintegrerad. Summerat kan man se två principiella behov. Dels ett betydligt mer systematiskt och initierat användande av Jämställdhetsanalys (dvs. inte enbart beskrivning av skillnader) genom hela planeringsprocessen och Trafikverkets hela verksamhet. Ökad förståelse och insikt i vilken typ av åtgärder som bidrar till ökad jämställdhet på ett sätt som gör detta begripligt att inkludera i åtgärdsvalsrekommendationer och beslut. Samt även av hur kvinnors och mäns beteende, värderingar och makt ges plats i planeringsprocessen. Den andra frågan, som är viktig för att synliggöra och fungera som incitament för jämställdhetsintegreringen, är att utveckla och använda lämpliga indikatorer för uppföljning. De indikatorer som används nationellt idag stannar vid att rapportera skillnader i kvinnors och mäns resmönster och i representation i olika beslutande organ. Att hitta fungerande indikatorer går alldeles säkert, men kommer att kräva ett arbete av flera parter som inkluderar såväl Trafikverket, Trafikanalys som olika expertkompetenser. Vi ser här en möjlighet att ett sådant arbete drivs från den i föregående kapitel föreslagna samrådsgrupp för jämställdhet (motsvarande ASEK-gruppen). En möjlig väg skulle vara att istället utvärdera om åtgärden ökar mäns och kvinnors möjlighet att i lika utsträckning välja mellan olika, mer likvärdiga, transportalternativ.