Utformningen av bergkonstruktioner behöver normalt uppfylla en mängd olika krav. Dessa krav kan komma såväl från beställare, som genom lagkrav, miljödomar och byggnormer. Bergmekanikern som utför dimensioneringen har att ta hänsyn till alla dessa krav och ska samtidigt så långt som möjligt optimera konstruktionen så att beställaren får största möjliga nytta för pengarna. I Sverige gäller sedan 2010 de EU-gemensamma byggreglerna Eurokoderna inom i stort sett all byggkonstruktion – dock inte inom bergbyggnad. I den pågående revideringen av Eurokod 7 är dock ett syfte att förbättra illämpbarheten inom bergbyggande. Det har dock saknats en vetenskaplig grund att stå på avseende just revideringen av reglerna för bergbyggande. Syftet med forskningsprojektet, som avslutas i och med denna slutrapport, har därför varit att vetenskapligt stödja de som arbetar med Eurokodrevideringen genom att publicera två vetenskapliga artiklar på området. Forskningsprojektet har främst fokuserat på de övergripande imensioneringsprinciperna och hur dessa behöver ses ur ett riskhanteringsperspektiv. Som vi ser det, är det väsentligt att den reviderade Eurokod 7 är uppbyggd enligt riskbaserade principer. Det innebär att dimensionering behöver ses som en del av det nödvändiga strukturerade riskhanteringsarbete som ska utföras i byggprojekt. I de två bifogade artiklarna visar vi hur dimensionering kan tolkas i enlighet med de generella riskhanteringsprinciper som finns i standarden ISO 31000. Med en sådan tolkning kan dimensioneringen utföras på ett transparent och strukturerat sätt. Därmed kan dimensioneringsarbetet även integreras i det allmänna hanterade av risker som utförs i byggprojekt. Nyckelord: bergbyggande, risk, dimensionering, Eurokod 7, observationsmetoden