Vid förändringar av arbetssätt eller teknik i järnvägsanläggningen kan det vara en utmaning att mäta vilka effekter som erhålls. Detta beror på att järnvägsanläggningen är komplex och påverkas av en mängd faktorer som väder, klimat, trafik och markförhållanden. Samtidigt består järnvägsanläggningen av en kombination av ny och gammal teknik med olika tidpunkter och genomförande för byggnation, installation, drift och underhåll. Allt detta ger upphov till variation som måste kunna hanteras på ett systematiskt sätt. En grund i förvaltningen av järnvägsanläggningen är underhållsprogrammet som anger hur anläggningens ska underhållas. Delar av underhållsprogrammet återfinns i regelverket för säkerhets- respektive underhållsbesiktning. I dokumentet för säkerhetsbesiktning används hastighet och tonnage som två faktorer för att upprätta besiktningsklasser som anger hur ofta olika delar av anläggningen ska underhållas och besiktas. Det står även att besiktningsklasserna kan justeras utifrån lokala förutsättningar, i likhet med de som anges i föregående stycke. Hur denna anpassning ska göras framgår dock inte. För att förbättra underhållet och ta tillvara de möjligheter som ny teknik erbjuder behöver underhållsprogrammet bli mer dynamiskt. Utöver detta krävs ett systematiskt arbetssätt för att kunna utvärdera effekten av förändringar i underhållsprogrammet. Syftet med denna rapport är att exemplifiera tillämpningen av ett systematiskt arbetssätt för att utvärdera effekten av förändringar i underhållsprogrammet. Grunden för planering, genomförande och analys av försökstillämpningen är ett strukturerat arbetssätt med stöttande mallar för statistisk försöksplanering. Tillämpningen är förenklad, men dock ett exempel på hur ett systematiskt test/försök kan utföras i Trafikverkets kärnverksamhet inom järnväg. Detta bidrar således även till Trafikverkets förmåga inom ramen för Verklighetslabb digital järnväg (TRV 2017/67785). I försökstillämpningen har ytterligare stresstester utförts på växelvärme tillhörande Malmbanan för att undersöka om det går att provocera fram defekta enheter som eventuellt redan är på väg att gå sönder och därmed undvika att de går sönder under vintern. Stresstestet har samordnats med befintlig växelvärmeunderhåll inför vinterhalvåret. Det nya stresstestet består av två delar. I den första delen stressades anläggningen på likande sätt som tidigare, dvs slå av och på anläggningen med full effekt. Resultatet från denna del validerar tidigare resultat, vilket påvisade att det inte går att provocera fram några defekta enheter på detta sätt. I den andra delen testades att stressa anläggning genom att simulera verklig drift, vilket gjordes genom att pulsa anläggning 480 gånger under 24 timmar. Resultatet av den andra delen påvisade att det inte gick att stressa fram några defekter. Orsaken till detta kan dels bero på att det inte fanns några defekter att stressa fram eller för att det inte går att stressa fram denna typ av defekter. Därför skulle det vara av intresse att följa upp driftplatsen som testades under hela vintern och kontrollera om några defekter uppstår.