Rapporten är framtagen med ekonomiska bidrag från Trafikverkets Skyltfond. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområden. En stor utmaning i trafiksäkerhetsarbetet är fortfarande de allvarliga skadorna bland gående och cyklister – och dessa uppkommer ofta i singelolyckor. Drift och underhåll (DoU) av gång- och cykelvägar är därför en viktig åtgärd där kommunerna ofta är ansvarig aktör. I den här rapporten görs en jämförelse av resultat på kommunnivå från följande datakällor: - kommunens bedömning av sitt DoU-arbete (Trafikverkets uppföljning av indikatorn ”andel av kommuner med god kvalitet på underhåll av gång- och cykelvägar”), - kommuninvånarnas nöjdhet med DoU (SKL:s ”Kritik på teknik”) - antalet allvarligt skadade fotgängare respektive cyklister i singelolyckor per år och en miljon färdade km till fots respektive cyklister (baseras på STRADA respektive RVU Sverige). Jämförelsen syftar till att besvara följande frågeställningar: - Är det kommuner med god kvalitet på underhållet för gång- och cykelvägar som också uppvisar en lägre risk för singelolycka bland gående respektive cyklister? - Är det kommuner med god kvalitet på underhållet för gång- och cykelvägar som också har de mest nöjda kommuninvånarna med avseende på drift och underhåll? - Finns det samband mellan enskilda bedömningskriterier i Trafikverkets uppföljningsmodell respektive SKL:s ”Kritik på teknik” och risken för singelolycka bland gående respektive cyklister? Sammanfattningsvis ser vi flest samband för cyklister och för vinterväghållning och färre för fotgängare och barmarksunderhåll. För fotgängare finns det inga samband mellan Trafikverkets uppföljningsmodell och risken för singelolycka. För cyklister finns samband mellan Trafikverkets uppföljningsmodell och risken för singelolycka bland cyklister, både när man ser till det som är poänggivande för vinterväghållning och totalt. Enskilda kriterier som gav lägre risk för fotgängare eller cyklister var: - Kvalitetssäkring: egen budget för barmarksunderhåll, insiktsutbildning för driftspersonal som arbetar i fält, driftsmöten avseende barmarksunderhåll samt vinterväghållning  - Vinterväghållning: Halkbekämpa alltid vid plogning, halkbekämpa med s.k. kombi-plogning, inför krav på tidpunkt för färdigställande av halkbekämpning på morgonen  - Grus/lövsopning: Inför grovsopning under våren vid en längre period med barmark  - Barmarksunderhåll: Ställ krav på att åtgärda ojämnheter/förhöjningar Det finns inget samband mellan andelen invånare som är nöjda med kommunens DoU i SKL:s ”Kritik på teknik” och risk för singelolycka bland gående och cyklister. Det finns ett samband mellan andel nöjda invånare inom området vinterväghållning (SKL:s Kritik på teknik) och erhållna poäng inom området vinterväghållning (Trafikverkets uppföljning), men inget samband mellan andel nöjda invånare inom området kommunens gator, vägar och cykelvägar standard (SKL:s Kritik på teknik) och erhållna poäng inom områdena kvalitet, barmarksunderhåll. I rapporten ges råd för förbättring av uppföljningsmodellerna samt kommunernas arbetssätt.