Slutrapporten är framtagen med ekonomiskt stöd från Trafikverket Skyltfonden. Ståndpunkter, slutsatser och arbetsmetoder i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter, slutsatser och arbetsmetoder inom rapportens ämnesområde.

Sammanfattning

Historiska data och erfarenhet avgör idag ofta hur vinterväghållningen ska utföras. Med bättre indata kan bättre beslut fattas och detta kan både öka trafiksäkerheten och minska miljöpåverkan. Projektets syfte var att ta fram en prototyp för mätning av restsalt på vägar och gator. Detta har visat sig vara lättare sagt än gjort men slutresultatet är en prototyp där man kan använda två olika typer av sensorer för att få ut grundläggande data om luftfuktighet samt luft- och vägtemperatur respektive noggranna data om konduktivitet och vägtemperatur. Dessa system går att använda var för sig eller i kombination på samma plats. De kan också kombineras med väderprognoser för att kunna förutspå framtida förändringar i vägmiljön. 

Slutsatser  

Det är svårt att mäta salthalt på ett tillförlitligt och kostnadseffektivt sätt. Problemet är inte sensorerna och man skulle inte kunna optimera saltningen bättre för att det finns mer exakta sensorer. Problemet är att mätmiljön är komplicerad och att priset för hårdvara, mjukvara, service och underhåll blir högt när man vill ha mätning över hela vägbanan och man egentligen vill ha mätare på väldigt många platser. De sensorer som är riktigt bra är också mycket dyra och skulle endast kunna placeras på ett fåtal platser. Därför ser vi det som mest relevant att använda flera men billigare sensorer. Vi tror också att en kommun inte har lika stort behov av exakthet som Trafikverket och därför inte behöver de allra mest avancerade sensorerna. Mätningarna kan då göras genom att mäta i befintliga vägbrunnar eller annan befintlig infrastruktur med sensorer som inte kräver ingrepp i vägbanan.