Uppgifter om fordonshastigheter på vägnätet blir allt viktigare som underlag för Trafikverkets analyser och redovisningar. Verket har ett behov av att följa upp och redovisa hastighetsefterlevnaden och hastighetsutvecklingen på de statliga och kommunala vägnäten i landet. Information om hastighetsutveckling används exempelvis för strategiplanering, uppföljning, analys och utvärdering av generella trafiksäkerhetsåtgärder, vid beräkningar i emissionsmodeller inom miljöområdet samt för samhällsekonomisk transportanalys. Inom trafiksäkerhetsområdet är fordonshastigheter speciellt viktiga. Grunden för Trafikverkets prioriteringar gällande vägtrafiksäkerhet har främst sin utgångspunkt i Nollvisionen samt målstyrningsarbetet inriktat på 2020. Målstyrningen bygger på att mäta och följa upp olika indikatorer mot mål som satts upp i förväg. Minskade reshastigheter bedöms vara en av de viktigaste indikatorerna för att nå målen till 2020. Enligt regeringens proposition Mål för framtidens resor och transporter (prop. 2008/09:93) bör antalet dödade halveras och antalet allvarligt skadade minskas med 25 procent mellan år 2007 2020. EU har sedan antagit ett mål om en halvering av det totala antalet dödade i vägtrafiken och en minskning av antal mycket allvarligt skadade med 40 procent mellan år 2010 2020. Under 2016 har Trafikverket genomfört den andra av tre nationella hastighetsmätningar på statligt vägnät som planeras under perioden 2010 2020. Den första genomfördes 2012 och dessförinnan genomfördes hastighetsundersökningar enligt samma upplägg årligen under perioden 1996 till och med 2004. Under dessa år genomfördes också en motsvarande undersökning på icke-statligt tätortsvägnät. I denna rapport1 presenteras resultat från Hastighetsundersökningen 2016. Flertalet resultat jämförs med resultat från 2012 års hastighetsundersökning. Mellan 2012 och 2016 har vissa förändringar skett som kan tänkas påverka hastigheten på vägarna. I rapporten visas dock nivåer och förändringar av fordonshastigheterna oavsett förändringens orsak.