I projekt där stora krav ställs på totalsättningar och differenssättning, exempelvis vid byggande av Ny generation järnväg (Nya stambanor), är det särskilt viktigt att med god precision kunna beräkna sättningar inklusive långtidssättningar för bankar. Kunskapsluckor rörande sättningsberäkningar och tillhörande bestämning av materialparametrar för silt har identifierats bland annat i samband med projektering av nya infrastrukturprojektet Ostlänken (Sweco, 2017; Tyréns, 2019). Problematiken gäller även vid ombyggnationer av infrastruktur på siltjordar.

En förstudie har genomförts under perioden maj 2019 – maj 2020, dels i syfte att sammanställa befintlig kunskap och erfarenheter avseende metoder för bestämning av egenskaper och metoder för att beräkna sättningar i silt, och dels för att föreslå lämpliga lokaler för att som ett nästa steg verifiera materialbeteendet i full skala genom att bygga provbankar på silt. Bland de slutsatser som dragits i förstudien kan följande övergripande särskilt lyftas fram: För undersökning av silts kompressionsegenskaper, används fält- och laboratoriemetoder utvecklade för leror eller sand, och dessa har i förekommande fall anpassats till silt, och då oftast i form av empiriska samband kalibrerade mot mätningar i fält. Likaså har såväl analytiska som numeriska modeller och beräkningsmetoder för sättningar i silt sina ursprung i modeller för lera eller sand.

Numeriska modeller och metoder erbjuder större möjligheter än analytiska att modellera de tidsförlopp som sker i samband med byggnation av bankar, exempelvis vad gäller rörelser vertikalt och horisontellt, av- och pålastning, spänningsberoende moduler och långtidsdeformationer. I litteraturstudien har inte någon numerisk konstitutiv modell särskilt utvecklad för siltjordar påträffats. Numeriska modeller och deras möjligheter att kunna fånga siltjordars materialbeteende behöver verifieras, dels mot laboratorieförsök och dels mot storskaliga belastningar i fält.

Behovet av fortsatt forskning kring siltjordars sättningsegenskaper är stort, inte minst skulle etablering av provbankar behöva genomföras (ex. Ostlänken: Sweco, 2017; Tyréns 2019) för uppföljning av rörelser (vertikalt, horisontellt) och porvattenövertryck och tillhörande jämförelse och utvärdering av såväl olika fält- och laboratorieundersökningar, inklusive provtagningsmetoder, som olika analytiska och numeriska beräkningsmodeller.  Några utvalda lokaler med siltjord har föreslagits som lämpliga för byggande av provbankar och sättningsuppföljningar längs planerade sträckningen för järnvägsprojektet Ostlänken. Ett översiktligt program för fältundersökningar, laboratorieförsök, instrumentering och sättningsuppföljningar har tagits fram. Uppföljning och mätningar av långtidssättningar (krypsättningar) föreslås även utföras för några andra identifierade befintliga bankar och byggnader på andra typer av siltjordar där sättningsmätningar har gjorts i tidigare projekt.