Detta dokument är tänkt att fungera som hjälp och stöd när trafikunderlag tas fram som underlag för beräkning av trafikbuller, i de fall beräkningen ska avse en framtida bullersituation. Syftet med rapporten är att presentera enhetliga riktlinjer för hur detta underlag ska tas fram, vilket underlag som ska användas, hur det ska anpassas etc.

Trafikverkets trafikprognoser ska vara styrande. Dock kan det ofta finnas behov av mer detaljerad information för att ta hänsyn till lokala förhållanden.

Bullerberäkningar görs av olika skäl, och olika trafikeringsunderlag krävs i de olika fallen:

1)      Befintlig bebyggelse

2)      Ny bebyggelse (kommunala översiktsplaner, detaljplaner, bygglov)

3)      Väsentlig ombyggnad av bana/väg

4)      Nybyggnad av bana/väg

Prognoser behövs i första hand för att användas som underlag för bullerberäkningar i fall 2 – ny bebyggelse men även för fall 3 och 4 – ny- och ombyggnation. Vid behov kan prognoser även användas i fall 1 för prioriteringar och överväganden vid åtgärder inom åtgärdsprogrammet för befintlig miljö (befintlig infrastruktur).

Bullerberäkningar för fall 1 och 3 utförs oftast internt medan fall 2 ofta utförs av externa parter men där Trafikverket levererar underlag.

Om utredning enligt fall 3 och fall 2 är pågående i samma geografiska område, och det förekommer alternativa prognoser, äldre basprognoser eller basprognoser som ej återspeglar en fullt utbyggd bana/väg exempelvis vid etappvisa infrastrukturutbyggnader, så bör en överenskommelse göras över vilken prognos som ska utgöra underlag för bullerberäkningar. Olika prognoser i samma geografiska område bör undvikas, och i de fall det förekommer motiveras.

Inte sällan kan det finnas skäl att justera prognoser lokalt på grund av krav på annan upplösning än basprognoserna. Det kan också i särskilda fall finnas skäl att ta hänsyn till annat än det som ingår i basprognoser. Att ta hänsyn till lokala beslut som inte ingår i basprognosen behöver inte vara en avvikelse från basprognosen, oftast handlar det om beslut på en mycket finare geografisk nivå än vad basprognosen kan ta hänsyn till och där besluten påverkar trafikutvecklingen. Det kan handla om en antagen detaljplan, förändrad trafik till och från en viss industri, både vad gäller väg och järnväg etc.

Trafikbuller analyseras huvudsakligen genom att nivåerna beräknas, dels som ekvivalent ljudnivå (en medelljudnivå) och dels som maximal ljudnivå för olika tidsperioder.

Vid utredning av buller från väg- och spårtrafik rekommenderar den nationella bullersamordningen en övergång från den nordiska beräkningsmodellen NMT96 till Nord2000. Beräkningsmetoden Nord2000 bör användas från den 1 juni 2024 för vägtrafik och 1 januari 2025 för spårtrafik vid beräkning av buller.

När nya bostäder planeras ska man förhålla sig till Förordning om trafikbuller vid bostadsbyggnader, SFS 2015:216, som trädde i kraft 1 juni 2015. Här föreskrivs det att det vid beräkning av bullernivåer vid en bostadsbyggnad ska tas hänsyn till framtida trafik som har betydelse för bullersituationen. Den ekvivalenta bullernivån vid fasad bör inte överstiga 60 dBA.

För att ta fram underlag för bullerberäkningar på järnväg bör följande beaktas.

•  Prognosticerat tågantal
• Tågantal och tågtyper
• Medellängd för genomförd trafik
• Maxlängder
• Fördelning över dygnet
• Beslutade upprustningar/hastighetsförändringar
• Hänsyn till lokala förhållanden och kommunala detaljplaner – avvikelse i vägutredning, godkänd samlad effektbedömning, antagen detaljplan
•  Känslighetsanalyser görs om det anses befogat
• Dagens hastighetsbegränsning