För att Sverige ska kunna nå målet om att bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer krävs en omställning till ett fossilfritt transportsystem såväl som till en cirkulär ekonomi. Sjöfart har potential att matcha de behov som en ökad cirkulär ekonomi ställer och är ett energieffektivt trafikslag. Syftet med rapporten är att förstå hur sjöfart kan nyttjas i ökad utsträckning för att transportera cirkulära produkter och material och hur hamnen kan skapa mervärde i utveckling av cirkulära logistiklösningar. Metoderna som använts är: litteraturstudier, workshops och fallstudier. 

Rapporten identifierar cirkulära produkter och material med potential att lyfta sig i avfallstrappan och där det är lämpligt att nyttja sjöfart för transport i det cirkulära logistiksystemet. Det handlar om muddermassor, jordmassor, mineralavfall, träavfall, plastavfall, uttjänta däck, uttjänta textilier, sorterade och återvunna textilier, planglas, spillolja och flygaska. Hamnens roll vid hantering av cirkulära material studerades mer specifikt för massor, dissolvingmassa baserad på återvunna textilier, matrester och etanol. Det blev tydligt att hamnen kan skapa värde i form av lagring, konsolidering, lossning och lastning av containrar samt vara en logistiknod som erbjuder omlastningsmöjligheter mellan olika trafikslag. Hamnen känner till de lokala förutsättningarna för effektiva logistikupplägg och är en central kugge i nya aktörsnätverk. Rapporten redovisar även en beskrivning av två cirkulära logistiklösningar med involvering av sjöfart som utvecklats och utvärderats under projektet. Det handlar dels om en demonstration av en sjötransport med kalkstabiliserad lera, dels om framtagning av beslutsunderlag för investering av en tilltänkt sorteringsmaskin av planglas i vilket logistikupplägg från ett antal olika hamnar förslogs och miljöberäkningar genomfördes.

For Sweden to achieve the goal of becoming one of the world's first fossil-free welfare countries, a transition to a fossil-free transport system as well as to a circular economy is required. Shipping has the potential to match the needs of an increased circular economy and is an energy-efficient mode of transport. The purpose of the report is to understand how shipping can be used to a greater extent to transport circular products and materials and how the port can create value in the development of circular logistics solutions. The methods used are literature studies, workshops and case studies. 

The report identifies circular products and materials with the potential to move upwards in the waste hierarchy and where it is appropriate to use shipping for transport in the circular logistics system. These include dredged material, soil, mineral waste, wood waste, plastic waste, end-of-life tires, end[1]of-life textiles, sorted and recycled textiles, flat glass, waste oil and fly ash. The role of the port in managing circular materials was studied more specifically for aggregates, dissolving pulp based on recycled textiles, food waste and ethanol. It became clear that the port can create value in the form of storage, consolidation, stuffing and be a logistics node that offers transshipment opportunities between different modes of transport. The port knows the local conditions for efficient logistics arrangements and is central in new stakeholder networks. The report also presents a description of two circular logistics solutions involving shipping that were developed and evaluated during the project. One demonstration of a sea transport with clay. One conceptual evaluation of different logistics arrangement as support for an investment of a sorting machine of flat glass.

E-handeln av dagligvaror innebär en ökad service och tillgänglighet för konsumenter men även utmaningar för företag som behöver anpassa sina logistiksystem till nya marknadsbehov. Framför allt är det den sista milen, det vill säga sträckan från att order plockas till att den levereras ut till konsument eller utlämningsställe, som påverkas av e-handeln. Dessa transporter är idag inte effektiva, varken från ett kostnadsperspektiv eller från perspektivet energieffektivitet. 

Syftet med förstudien ”Energieffektiv sista milen-distribution av dagligvaror genom nya samverkans[1]modeller” (ELLA) är att generera ny kunskap för utveckling av logistiklösningar som möjliggör för energieffektiva sista milen-transporter i olika kontexter. Metoder som använts är litteraturstudier, intervjustudier med nitton organisationer och företag inom dagligvaruhandeln samt en workshop med dagligvaruhandlare, boxleverantörer, transportörer och forskare. 

I rapporten identifieras nio logistiklösningar med stor potential för energieffektivisering som kategoriserades i tre huvudgrupper; 1) transporter (dvs. hur transporten organiseras), 2) utlämning (dvs. hur utlämningen sker), och 3) fordon (dvs. vilket fordon som används vid leveransen). 

Logistiklösningarna som betraktas mer i detalj är; samlastning, mikroterminaler, justeringar av servicenivåer, standardiserade förpackningar, utlämningsställe vid högtrafikerade platser, lastcykel, ellastbil och ”glassbil”. De nio logistiklösningarna har utvärderats med hjälp av olika mått på energieffektivitet såsom lastkapacitet, fyllnadsgrad, km/stopp, stopp/rutt och CO2 utsläpp. Logistiklösningarna har även analyseras utifrån vilka kontexter som de är lämpliga att använda i och vilka aktörer som behövs för att implementera lösningen.

E-commerce of groceries brings increased service and availability for consumers, but also challenges for companies that need to adapt their logistics systems to new market needs. Above all, it is the last mile, i.e., the distance from the time orders are picked until they are delivered to the consumer or delivery point, that is affected by increasing e-commerce. Today, these transports are not efficient, neither from a cost perspective nor from an energy-efficiency perspective. 

The purpose of the feasibility study “Energy-efficient last-mile distribution of groceries through new collaboration models” (ELLA) is to generate new knowledge for the development of logistics solutions that enable energy-efficient last-mile transports in different contexts. Methods used are literature studies, interview studies with nineteen organizations and companies in the grocery sector as well as a workshop with grocery retailers, box suppliers, transporters and researchers. 

The report identifies nine logistics solutions with great energy-efficiency potential that were categorized into three main groups; 1) transport (i.e. how the transport is organized), 2) delivery (i.e. how the delivery takes place), and 3) vehicle (i.e. which vehicle is used in the delivery). 

The logistics solutions that are viewed in more detail are: Groupage, micro-terminals, service level adjustments, standardized packaging, delivery point at high-traffic locations, cargo bike, electric truck and “ice cream” truck. The nine logistics solutions have been evaluated using various measures of energy efficiency such as load capacity, degree of filling, km/stop, stop/route and CO2 emissions. The logistics solutions have also been analyzed based on which contexts they are suitable to use in and which actors are needed to implement the solution. 

En välutvecklad hamninfrastruktur är en förutsättning för svenskt näringsliv såväl som för ett hållbart transportsystem. Det saknas likafullt kunskap om hur dagens hamninfrastruktur tillfredsställer samhällets behov nu och i framtiden. Med detta som bakgrund kartläggs i denna förstudie olika intressenters behov och önskemål. Vidare analyseras trender och framtida transportefterfrågan i termer av hur dessa kan komma att påverka Sveriges hamnar. Mer specifikt har tjugofyra intervjuer med hamnar, varuägare, rederier, speditörer, terminaloperatörer, hamnnära myndigheter samt regioner och kommuner genomförts. Vi har också gjort en genomgång av orsaken till den starka godsutvecklingen för sjöfart i Trafikverkets prognoser över godsvolymer år 2040 genom att titta på nedbrutna utdata och se hur dessa fördelar sig på olika varugrupper och hamnar.

A well-developed port infrastructure is a prerequisite for Swedish industry as well as for a sustainable transport system. Despite this, the knowledge of how the port infrastructure satisfies society's needs today, and in the future, is underdeveloped. In this pre-study the needs of various stakeholders are mapped, and trends and future transport demand are analyzed in terms of how they may affect Sweden's ports. More specifically, twenty-four interviews have been conducted with ports, manufacturing companies, shipping companies, freight forwarders, terminal operators, port authorities, and municipalities. We have also reviewed the reason for the strong freight development for shipping in the Swedish Transport Administration's forecasts of freight volumes in 2040 by looking at output data to see how these are distributed among different product groups and ports.

Sverige har ambitionen att bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer med målet att minska växthusgasutsläppen från inrikes transporter (exklusive flyg) med 70 % till 2030 samt att nå nettonollutsläpp av växthusgaser till atmosfären år 2045. Forsknings- och innovationsprogrammet Triple F syftar till att utveckla kunskap som kan möjliggöra omställningen till ett fossilfritt godstransportsystem. Programmets mål är att bidra med resultat som skapar förutsättningar för en bred implementering av nya och befintliga lösningar samt skapa en plattform för utveckling och spridning av kompetens mellan aktörer, branscher och regioner.

Triple F fokuserar på tre ämnesområden; Logistik, Policy och Teknik och under programmets etableringsfas genomförs tre omvärldsanalyser, en inom resp. ämnesområde. Programmet struktureras som tre utmaningar; 1) Ett mer transporteffektivt samhälle; 2) Överflyttning till energieffektiva fordon och farkoster; och 3) Skifte till förnybara drivmedel.

Den här rapporten avser Omvärldsanalys Logistik och studerar Triple F:s tre utmaningar från ett logistikperspektiv. Syftet med rapporten är att beskriva logistikens roll i omställning av godstransportsystemet samt identifiera kunskapsbehov för att möjliggöra omställningen och skapa underlag för prioritering inom programmet. Rapporten presenterar: 1) kunskapsläget för logistik som syftar till att minska klimatpåverkan från godstransporter; 2) godstransportsystemet ur ett nationellt systemperspektiv med avseende på nuläge och förutsättningar för omställning ur ett logistikperspektiv; 3) forskningsbehov för att möjliggöra omställningen och rekommendationer för Triple F.

Rapporten avgränsas med hänsyn till Triple F:s mål med fokus på omställning till fossilfrihet, systemperspektiv på godstransportsystemet samt hur ny kunskap inom Logistik, Teknik och Policy kan kombineras för att möjliggöra omställningen. Logistikens roll är central, logistikbeslut påverkar i hög grad utsläpp av växthusgaser från transporter. Välfärdssamhället är beroende av effektiva logistiksystem som förutsätter ett väl fungerande godstransportsystem. Den stora utmaningen är hur logistiklösningar ska utformas för att möta krav på funktionalitet, kostnadseffektivitet och fossilfrihet.

Logistiklösningar är kontextberoende: olika branscher och varugrupper innebär olika förutsättningar för transporter. Olika regioner har olika förutsättningar med avseende på tillgänglig infrastruktur, tankinfrastruktur samt avstånd till terminaler och hamnar, etc. Godstransportsystemet består av många olika delsystem ur ett logistikperspektiv. Därmed är lösningarna för minskad klimatpåverkan också kontextberoende. Det finns inte en bästa lösning som passar alla och överallt.

Logistiken och logistikaktörerna är centrala i Triple F:s samtliga tre utmaningar. Beslut om logistiksystemen påverkar i många fall både behovet av transporter och hur transporten kan utföras (effektivitet, val av trafikslag, teknik, energi). Logistiksystemen är också beroende av tillgänglig teknik, och behöver utvecklas i takt med de nya energieffektiva och fossilfria alternativen. Policy sätter ramarna för vad som är tillåtet, genomförbart och kostnadseffektivt. Logistikaktörerna består av varuägare/transportköpare, transportförmedlare och transportörer. Varuägaren/transportköparen är oftast ett industri- eller handelsföretag som skapar en efterfrågan på transporter genom behovet att förflytta komponenter och produkter mellan olika förädlingssteg och för att tillgängliggöra och distribuera produkter till kunder och konsumenter. Varuägaren kan välja att utföra transporter eller köpa transporttjänster. Transportförmedlare, t.ex. speditörer, organiserar och förmedlar transporttjänster och transportörer är t.ex. åkerier.

Transporteffektivt samhälle – minskat transportarbete – handlar om att behovet av transporter i stor grad påverkas av utformning av försörjningskedjan. Det behövs mer kunskap om hur olika logistikbeslut påverkar transportbehovet och klimatpåverkan. Transporteffektivt samhälle – minskat trafikarbete – handlar om effektivare nyttjande av resurser i godstransportsystemet. Kunskap om transporteffektivitet kan vara avgörande för att lyckas med implementering av den nya fossilfria tekniken på ett kostnadseffektivt sätt. Det behövs mer kunskap om potentialen för ökat resursutnyttjande och inom vilka delar av godstransportsystemet den finns.

Överflyttning till energieffektiva trafikslag innebär att flytta över godstransporter från väg till järnväg och sjöfart för att minska energianvändningen. Det finns nationella satsningar för överflyttning samtidigt som det finns bedömningar att den realistiska potentialen är begränsad. Järnvägens och sjöfartens konkurrenskraft relativt vägtransporter skulle behöva stärkas. Policys som skapar incitament i kombination med attraktiva logistikerbjudanden som utnyttjar ny teknik kan möjliggöra överflyttning. Från ett logistikperspektiv finns det varugrupper som bedöms ha potential för överflyttning. För att värdera hur stora satsningar som är rimliga för att öka järnvägens och sjöfartens konkurrenskraft behövs bättre metoder för att skatta potentialen. Överflyttning till energieffektiva fordon och farkoster inom ett trafikslag innebär t.ex. mer effektiva drivlinor, längre tyngre fordon och farkoster, och förarstöd. I de fall det inte påverkar förutsättningar för logistiksystemen kan det vara relativt okomplicerat att implementera.

Skifte till fossilfri energiförsörjning handlar om elektrifiering, biodrivmedel, och elektrobränslen. Olika energibärare har olika egenskaper som kan passa in i olika kontexter. Olika tekniker innebär olika typer av investeringar, utmaningar och möjligheter för de aktörer som ska implementera detta. Det finns behov av mer kunskap om kostnadsbilden och tekniska förutsättningar för användning av de fossilfria alternativen. Det finns också behov av metoder och modeller för att utforma transportlösningar m.h.t. de nya förutsättningarna. Det kommer definitivt behövas fossilfria energibärare i framtidens fossilfria godstransportsystem. Om man byter ut en komponent i logistiksystemet mot en nyare med samma funktionalitet så är det relativt okomplicerat att implementera. Nya energibärare kan dock innebära att man byter ut en komponent mot en annan med helt andra förutsättningar och prestanda. Detta kommer att innebära stora logistikutmaningar som kräver ny kunskap för att implementeringen ska bli framgångsrik och kostnadseffektiv. Genom att involvera användarna i utvecklingen kommer marknaden för den nya tekniken att utvecklas snabbare.

Alla tre utmaningarna behöver adresseras för att nå målen. Det finns uppskattningar av potentialer för olika kategorier men det är stora osäkerheter i bedömningar och effekten är kontextberoende. Från ett logistikperspektiv är det inte möjligt att peka ut en teknik, en strategi eller åtgärdstyp som ”viktigast”. Det är olika lösningar som fungerar i olika kontexter, kostnadseffektiviteten och funktionaliteten för olika tekniker och lösningar är också olika i olika kontexter. En gemensam slutsats från övriga Omvärldsanalyser, internationella och nationella utredningar är att alla tre utmaningar är väsentliga för att nå målen.