Forskningsprojektet ”SEAS - Samhällsekonomiska analyser för sjötransporter” syftar till att utveckla metoder och modeller för samhällsekonomiska analyser av sjöfartsåtgärder. Syftet med detta delprojekt inom SEAS är att analysera möjligheterna att använda tillgängliga data för att öka kunskaperna om sjötransporter och för att förbättra de underlag som används i samhällsekonomiska analyser. Som datakällor används AIS-data (AIS = Automatic Information System) som beskriver fartygens rörelser, en fartygsdatabas som kan knyta egenskaper till enskilda fartyg och mikrodata från Trafikanalys statistik Sjötrafik. En bottom-up ansats tillämpas för de fartyg som anlöper Sverige. Fartygen studeras uppdelat i nio segment (Tankfartyg, Bulkfartyg, Torrlastfartyg, Containerfartyg, Roro-fartyg, Ropax-fartyg, Kryssningsfartyg, Passagerarfartyg och Fartyg som går på inre vattenvägar i Sverige) och sammanlagt över 40 storleksklasser. I en trendanalys följs upp hur vattenburna gods- och persontransporter utvecklades under perioden 2010 till 2023 med avseende på transporternas volym och struktur, antal hamnanlöp, antal unika fartyg som används, fartygens hastigheter, seglade avstånd, använda energikällor med mera.

Den sammanställda informationen bedöms kunna användas direkt som underlag i samhällsekonomiska analyser eller för att utveckla transport-, prognos- och kalkylverktyg. Trendanalysen föreslås följas upp årligen. Projektet identifierar utvecklings- och avstämningsbehov rörande tillgängliga datakällor, metoder och standarder för klassificeringar och indelningar. I rapporten visas också hur tillgängliga datakällor kan användas för att följa upp gjorda samhällsekonomiska analyser och tillhörande prognoser. Detta exemplifieras genom en analys av utvecklingen före och efter en åtgärd i farleden in mot Gävle Hamn. En utbyggnad som togs i bruk 2014. Överlag visar uppföljningen en bra överensstämmelse mellan antaganden och utfall i detta specifika fall. Författarna föreslår att systematiskt följa upp genomförda och kommande samhällsekonomiska analyser inklusive underliggande prognoser.

The research project “SEAS – Socio-economic Analyses for Maritime Transport” aims to develop methods and models for Swedish socio-economic analysis of maritime measures. The purpose of this work package is to examine the possibilities of using available data to improve knowledge about maritime transport and to enhance the basis for socio-economic analyses. Data sources include AIS data (AIS = Automatic Information System) describing vessel movements, a vessel database linking characteristics to individual vessels, and microdata from Transport Analysis’ maritime traffic statistics. A bottom-up approach is applied to vessels calling at Sweden. The vessels are studied across nine segments (Tankers, Bulk carriers, General cargo vessels, Container vessels, Roro vessels, Ropax vessels, Cruise vessels, Passenger vessels, and Vessels operating on Sweden’s inland waterways) and in total over 40 size classes. A trend analysis tracks how waterborne freight and passenger transport developed during the period 2010 to 2023 in terms of transport volume and structure, number of port calls, number of unique vessels used, vessel speeds, distances sailed, energy sources used, and more.

The compiled information is considered suitable for direct use as input in socio-economic analyses or for developing transport, forecasting, and calculation tools. The trend analysis is proposed to be updated annually. The project identifies development and alignment needs regarding available data sources, methods, and standards for classifications and segmentations. The report also demonstrates how available data sources can be used to follow up completed socio-economic analyses and related forecasts. This is exemplified through an analysis of developments before and after a measure in the fairway leading to the Port of Gävle – an expansion that came into operation in 2014. Overall, the follow-up shows good consistency between assumptions and outcomes. The authors propose systematic follow-ups of completed and up-coming socio-economic analyses, including the underlying transport forecasts.

Syftet är att uppskatta kostnaderna till en avgiftsmodell som

• ger Sjöfartsverket avgiftsintäkter som motsvarar de kostnader som uppstår vid tillhandahållandet av tjänster som handelssjöfarten använder
• internaliserar fartygens externa kostnader och ger ökade incitament att minska de externa kostnaderna.

Avgifterna ska vara lämpade att uppfylla de transportpolitiska målen.

Nuvarande avgiftsmodell (som innehåller lots- och farledsavgifter) kritiseras för

• att det saknas en direkt koppling mellan avgifterna och kostnaderna för tjänsterna som handelssjöfarten använder och de externa kostnaderna som fartygen ger upphov till
• att frekvensrabatten är olämplig ur effektivitets- och miljöstyrningssynpunkt
• att miljöincitamenten har små styreffekter
• bristande transparens.

Kostnaderna beräknas så långt som möjligt per fartyg baserat på 2019 års data. Tidsperspektivet för den nya avgiftsmodellen är 2028 och delar av EU:s klimatpaket ”Fit for 55” antas vara implementerade tills dess. De tjänsterelaterade kostnaderna beräknas på detaljnivå för lotsning och isbrytning och översiktligt för de andra tjänsterna; de externa kostnaderna för lotsbåtarnas och isbrytarnas utsläpp till luft inkluderas. Handelsfartygens externa kostnader i Sveriges territorialvatten kalkyleras för utsläppen till luft och olyckor. Mängden utsläpp beräknas under användning av AIS-data (Automatic Identification System). CO2-utsläppen värderas utifrån priset på utsläppsrätter inom EU ETS, som omfattar sjöfarten från 2024 och luftföroreningar och olyckor utifrån EU-handboken för transporternas externa kostnader. Utgångspunkten är marginalkostnadsprissättning (”first-best”), för de tjänsterelaterade kostnaderna används delvis ”second-best” så att avgiftsintäkterna täcker Sjöfartsverkets kostnader för specifika tjänster.

The purpose of the report is to estimate the costs of a fee model that

• provides the Swedish Maritime Administration with revenues that correspond to the costs incurred in the provision of various services used by the merchant shipping industry
• internalizes the vessels’ external costs and provides increased incentives to reduce the external costs.

The fees should contribute to the fulfilment of the Swedish transport policy objectives.

The current model comprises pilot fees and fairway dues and is criticized as

• there is no direct link between the fees and costs for the services and the external costs
• the frequency discount is inappropriate from an efficiency- and environmental point of view
• the environmental discount has small effects
• lack of transparency.

The costs are as far as possible calculated per vessel, based data from 2019. The time perspective for the new model is 2028 and parts of EUs climate package “Fit for 55” are assumed to be implemented. The service-related costs are calculated in detail for pilotage and icebreaking and broadly for the other services; the external costs of the pilot boats’ and icebreakers’ emissions are included. The merchant vessels’ external costs of air emissions and accidents in Swedish waters are calculated. The volume of emissions is calculated using AIS-data (Automatic Identification System). The CO2-emissions are valuated based on the European Union Allowance (EUA) price and air pollution and accidents based on EU:s handbook for external costs of transport. The costs are calculated based on ("first-best") marginal cost pricing, for some of the service-related costs "second-best" is used to make sure that the costs are covered.

Increasing climate ambitions mean that emissions of greenhouse gases, even from the aviation sector, must fall. The purpose of this study has been to contribute to this development by doing a benefit-cost analysis of all-electric aviation (AEA). We define AEA as battery-driven aviation without a combustion engine or fuel cell on board. Since the technology only exists in very small scale today, much of the work has been to find guestimates of the costs. However, we have been able to build on very good data on all take-offs and landings in Sweden year 2019. On the other hand, the data we have had on ticket prices is very poor. Based on the available data, we have estimated supply and demand functions for conventional flight in 2019. These estimates have been used to calculate the producer and consumer surpluses from flight, both in 2019, in the business-as-usual using sustainable aviation fuels (SAFs), and for AEAs, the latter two in 2030, 2040, and 2050, respectively. The results indicate that at least from 2040 onwards, with the introduction of larger aircraft with the capacity of up to 100 passengers and a range of 650 km, AEAs will be commercially viable on many, if not all routes studied. AEAs seem to have a higher producer surplus than conventional, SAF-driven aircraft. Since AEAs, at least in 2030 and 2040 are slower than conventional aircraft, the consumer surplus falls given fixed ticket prices. We also calculate the benefits from reduced high-altitude effects, which gives a measure of the societal benefits from AEA and thus an indication of how much public funds that could be invested in airport infrastructure for AEAs. We recommend that investments for AEA infrastructure start from a few airports and are expanded over time. The only further policy we recommend is R&D subsidies for AEA and battery technology development. No other policy instruments seem to be necessary to get AEAs to fly.

Coronapandemin som i Sverige tog fart i mars 2020 hade en genomgripande påverkan på det svenska samhället. Restriktioner och nedstängningar i Sverige och utomlands förändrade konsumenters inköps[1]och resmönster och därmed även företagens agerande. Den fråga som rapporten fokuserar på är hur det svenska godstransportsystemet påverkades av pandemin under åren 2020 och 2021. Mer specifikt analyseras hur fordonsrörelser och godsflöden förändrats under pandemin, undersöks vilka effekter av coronapandemin som haft störst inverkan på det svenska godstransportsystemet och hur de påverkat systemet, och studeras vilken betydelse som pandemin haft för godstransportsystemet i jämförelse med tidigare kriser. 

Studien genomfördes med både kvantitativ och kvalitativ dataanalys. Den kvantitativa dataanalysen bygger på fem olika datakällor, av vilka två baseras på GPS-data från enskilda fordon respektive fartyg och som endast fångar upp deras lägen och rörelser. Två källor utgörs av mikrodata från Trafikanalys undersökningar om sjötrafik och lastbilstransporter, vilka även innehåller data om godset som fraktas, och ytterligare en källa är årsmedeldygnstrafik från Trafikverket. Den kvalitativa dataanalysen inkluderar en intervjustudie med tio aktörer från transportbranschen samt en litteraturstudie. 

Resultaten av aggregerade data visar att skillnaderna mellan 2020 och 2021 och de tre föregående åren generellt är jämförelsevis små. I så mening kan man säga att det svenska godstransportsystemet på makronivå visat sig vara robust för den typen av störningar som coronapandemin inneburit. Högupplösta data av enskilda fordon har möjliggjort studier av snabba eller kortvariga reaktioner på pandemin för lastbilstransporterna. Exempelvis har i många fall en snabb initial minskning av lastbilstransporter skett under pandemins inledande skede (slutet av mars och början av april 2020). Intervjuerna indikerar att på mikronivå har det svenska godstransportsystemet visat sig vara resilient och haft en god förmåga att anpassa sig till förändringarna, bland annat genom automatisering av processer, digitalisering och smarta överlämningssätt. Att dra lärdomar för framtida kriser är dock svårare eftersom varje extern, störande händelse är unik, men godstransportsystemet har visat sig ha goda förutsättningar att hantera sådana händelser.

The corona pandemic that took off in Sweden in March 2020 had a profound impact on Swedish society. Restrictions and closures, in Sweden and abroad, changed consumers' purchasing and travel patterns and thus also the actions of companies. The question that the report focuses on is how the Swedish freight transport system was affected by the pandemic in the years 2020 and 2021. More specifically, it is analysed how vehicle movements and freight flows changed during the pandemic, investigated which effects of the corona pandemic had the greatest impact on the Swedish freight transport system and how they affected the system, and studied what significance the pandemic has had for the freight transport system in comparison with previous crises. 

The study was conducted with both quantitative and qualitative data analysis. The quantitative data analysis is based on five different data sources, two of which are based on GPS data from individual vehicles and ships, respectively, and which only capture their positions and movements. Two sources consist of micro data from Trafikanalys surveys on sea traffic and truck transport, which also contain data on the goods being transported, and one source is annual average daily traffic from the Swedish Transport Administration. The qualitative data analysis includes an interview study with ten actors from the transport industry as well as a literature study. 

The results of aggregated data show that the differences between 2020 and 2021 and the three previous years are generally comparatively small. In this sense, it can be said that the Swedish freight transport system on a macro level has proven to be robust for the type of disruptions that the corona pandemic entailed. High-resolution data of individual vehicles has made it possible to study rapid or short-term responses for truck transport during the pandemic. For example, in many cases, a rapid initial reduction in trucking has occurred during the initial stage of the pandemic (late March and early April 2020). The interviews indicate that on a micro level, the Swedish freight transport system has proven to be resilient and to have a good ability to adapt to changes, including through automation of processes, digitization, and smart delivery methods. However, drawing lessons for future crises is more difficult because each external, disruptive event is unique, but the freight transport system seems to be well positioned to handle such events.

Trots att ökad användning av biodrivmedel anses vara viktig för att uppnå klimatmålen i Sverige och EU, råder det idag brist på kunskap om hur produktionen och distributionen av biodrivmedel påverkar de svenska växthusgasutsläppen. Samtidigt har beroendet av importerat bränsle för drivmedelsförsörjningen i Sverige blivit en nationell säkerhetsfråga, vilket kräver ökad kunskap om utvecklingen av framtidens fossilfria transportsystem. Målet med denna förstudie är att utforska och kartlägga produktionen, distributionen och efterfrågan av drivmedel i Sverige idag. Inom ramen för en huvudstudie planerar vi sedan att analysera och studera hur en förändrad drivmedelslogistik, kopplad till användningen och produktionen av biodrivmedel, kan komma att se ut och vilka konsekvenser det får för landets växthusgasutsläpp. En särskild fokus kommer att läggas på att undersöka hur nettoutsläppen påverkas av en ökad självförsörjning av biodrivmedel i Sverige. 

Ett ytterligare delmål med förstudien har varit att etablera ett starkt konsortium för att erhålla en korrekt nulägesbild och för att fylla eventuella kunskapsluckor. Inför rapporteringen av denna förstudie har vi samarbetat med Energimyndigheten och Drivkraft Sverige, en branschorganisation för drivmedel. Dessutom har vi inlett ett samarbete med Skogforsk, ett skogsforskningsinstitut med gedigen kunskap om användningen av skogliga resurser som råmaterial för biodrivmedelsframställning, vilket är den potentiellt mest betydelsefulla råvaran för storskalig biodrivmedelsproduktion i Sverige. Genom denna förstudie har vi lagt en solid grund för fortsatta analyser där resultaten kommer att bidra till att möjliggöra effektivisering av biodrivmedelsdistributionen och ge rekommendationer för politiska åtgärder som minskar växthusgasutsläppen. Förstudien har genomförts av VTI och partners med finansiering från Triple F.  

Despite the recognition of the role that biofuels play in achieving climate objectives in Sweden and the EU, there exists a gap in our understanding of how the production and distribution of biofuels impact Swedish greenhouse gas emissions. Moreover, recent geopolitical events have highlighted the vulnerabilities stemming from the nation's reliance on imported fuel, elevating energy supply concerns to the realm of national security. These concerns underscore the need for a better comprehension of the evolution of fossil-free transportation systems. The objective of this study is to examine and map the production, distribution, and fuel demand in Sweden today to set the stage for future analyses that seek to explore how changes in logistics, transportation, and fuel production locations may affect greenhouse gas emissions in the country, particularly from an increased self-sufficiency in biofuel production in Sweden.

Another goal of this study is the establishment of a reference group, aimed at providing an accurate assessment and bridging potential knowledge gaps. To this end, we have collaborated with key organizations, including the Swedish Energy Agency and Drivkraft Sverige, a Swedish trade association for fuel industry. Additionally, we have initiated a partnership with Skogforsk, a forestry research institute with extensive knowledge in biofuel production from woody biomass – the resource with the greatest potential for large-scale biofuel production in Sweden. Through this study, we have laid a solid foundation for subsequent analyses, the outcomes of which will contribute improve biofuel distribution and provide recommendations for national policy measures aimed at reducing greenhouse gas emissions.

Sjöfartsverket belägger den kommersiella sjötrafiken i Sverige med farleds- och lotsavgifter. Intäkterna från dessa avgifter utgör över 70 procent av Sjöfartsverkets intäkter. Vart femte år genom-för Sjöfartsverket en översyn av modellen för uttag av avgifterna. Nästkommande översyn äger rum inför år 2023, då det är tänkt att en reviderad modell för farleds- och lotsavgifter ska vara på plats den 1 januari. På längre sikt planerar Sjöfartsverket ett mer helhetsomgripande omtag av avgiftsuttaget, vilket väntas kunna träda i kraft år 2028. VTI genomför i samarbete med Sjöfartsverket och Sveriges hamnar forskningsprojektet ”Avgiftsmodell 2028 – hur skapar vi en konkurrenskraftig och hållbar sjöfart?”, som syftar till att leverera kunskapsunderlag både inför en justering år 2023 och en helt ny avgiftsmodell år 2028. Denna rapport utgör en delstudie i forskningsprojektet. 

Syftet med rapporten består av två delar. För det första är syftet att ta fram och redogöra för kunskap avseende de effekter som farleds- och lotsavgifter har på den avgiftspliktiga sjöfartens trafikering i svenska hamnar. För det andra är syftet med rapporten att beskriva de effekter som kan förväntas följa av möjliga justeringar i avgiftssystemet. I rapporten genomförs därför en rad konsekvensanalyser av hypotetiska justeringar av avgiftsmodellen. Syftet med dessa analyser är att beskriva de effekter som kan förväntas följa av olika justeringsförslag. 

The Swedish Maritime Administration (SMA) charges commercial shipping fairway dues and pilot fees. The revenues from these charges account for over 70 percent of the SMA’s total revenues. Every five years, the SMA reviews its charging model. The next upcoming review is due in 2023, at which point a revised charging model is expected to be implemented. Long-term changes to the charging model are expected to be implemented in 2028. VTI, in cooperation with the SMA and the Ports of Sweden, is undertaking the research project “Fairway dues and pilot fees 2028: How to foster competitive and sustainable shipping?”. The purpose of the project is to deliver analyses and results relevant to the decision making regarding short-term changes to the charging model in 2023 and long-term changes in 2028. This report is a partial delivery of the project. 

The purpose of the report is twofold. Firstly, the purpose is to analyze and account for the effects of fairway dues and pilot fees on maritime traffic in Sweden, using previous literature and original empirical analyses of previous fee changes. Secondly, the purpose is to describe the likely consequences of a spectrum of possible future changes to the charging model. This report therefore estimates and presents the likely impacts on different vessel segments following a series of hypothetical fee changes.

Det har länge funnits en outnyttjad potential i möjligheten att via positioneringsdata för fartyg kunna studera sjöfart mot svensk hamn ur ett bredare perspektiv, med beaktande av att sjöfartsnäringen agerar mot en större marknad än den svenska och planerar för godstransporter i hela Östersjöområdet. I detta projekt undersöks därför möjligheten att kunna utnyttja den information om fartygsrörelser som samlas in via det automatiska identifikationssystemet (AIS) och hur denna information kan komplettera den som finns tillgänglig via den officiella statistiken över sjötrafik mot svensk hamn. 

Med hjälp av AIS går det att sammanställa hur enskilda fartyg rör sig i Östersjön, Kattegatt och östra delarna av Skagerack genom att varje fartyg lämnar en geografisk positionering ungefär var tionde sekund. För att kunna använda denna information krävs någon form av metod för att hantera den datamängd som genereras. I detta projekt har en metod utvecklats som översiktligt består av två steg. I ett första steg begränsas datamängden i AIS genom att endast datapunkter när fartyg passerar in till och ut från hamnar sparas. För varje passage in till respektive ut från hamn finns därmed ett datum och en tidpunkt. I ett andra steg sekvenseras anlöpen för varje givet fartyg i kronologisk ordning så att dess rörelsemönster mellan hamnarna i hela Östersjöområdet kan följas. Slutligen kan dessa datapunkter matchas mot den datuminformation som finns för fartygsanlöp i den officiella statistiken. Denna matchning gör att den databas som skapas kan tillföras information om lastad och lossad godsvikt vid anlöpen i de svenska hamnarna. Med hjälp av den databas som skapats har utvecklingen av den del av sjöfarten som arbetar mot svensk hamn studerats för perioden 2007 till 2018.

Using ship positional data to study maritime traffic calling at Swedish ports from has long been an underutilized potential. In this project, the possibilities of using information from the automatic identification system (AIS) are investigated, including how this information can be used to complement the official statistics covering maritime traffic calling at Swedish ports. 

Using AIS, it is possible to track and compile the movements of individual vessels in the Baltic Sea, Kattegatt and the eastern parts of Skagerack through the geographic positioning signals sent by ships approximately every ten seconds. In order to use this information, some sort of method is needed to handle the generated amounts of data. In this project, a method has been developed which can be briefly described as consisting of two steps. In the first step, the amount of AIS data is limited by filtering out the datapoints wherein ships pass in and out of ports. For every passage in and out of a port there is a corresponding date and time. In the second step, the port calls are sequenced chronologically so that a vessel’s pattern of movement through the Baltic Sea area can be tracked. Finally, these datapoints can be matched against the information regarding dates, which is available in the official statistics. This matching process allows the resulting database of voyages and port calls to be complemented with loaded and unloaded cargo volumes in Swedish ports. Using the created database, the development of maritime traffic calling at Swedish ports can be studied during the period 2007 to 2018.

I rapporten sammanställs information om användningen av alternativa bränslen inom inrikes sjöfart och utrikes linjesjöfart. Med alternativa bränslen avses bränslen som inte är konventionella bränslen för maritima ändamål, vilket innefattar biobränslen, men också el, LNG och metanol. De sistnämnda bränslena är idag i varierande omfattning fossila men kan i framtiden produceras fossilfritt och bidra till minskade utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar från sjöfartssektorn. Studien inkluderar inrikes sjöfart i Sverige samt utrikes linjesjöfart, med särskilt fokus på de fartygskategorier som står för den största andelen av bränsleanvändningen.

Utöver att beskriva användningen av alternativa bränslen samt trender för förändring av bränsle-användningen har syftet också varit att beskriva egenskaper för sjöfarten så som rörelsemönster, längd och frekvens på rutter, för att i fortsatta studier kunna analysera potentialen till omställning till olika typer av fossilfri framdrift. Inom ramen för studien har de framtagna dataseten använts för att göra en grov uppskattning av potentialen att ersätta bränsleförbrukningen inom de fartygskategorier med högsta andelen linjesjöfart med el.

Följande datainsamlingsdelar har ingått:

• Litteratur och annan rapportering från forskningen, myndigheter och branschen kring användning av alternativa bränslen.
• Enkäter till aktörer som bedriver inrikes sjöfart samt utrikes linjesjöfart för faktisk användning av alternativa bränslen.
• Två dataset baserade på rörelsedata (AIS-data) under 2019 för fartyg inom Östersjöområdet, inklusive Skagerrak och Kattegatt, samt Shipair-modellen har tagits fram av SMHI.
• Information kring hur branschen jobbar med omställning till fossilfrihet. Detta har sammanställts baserat på en digital workshop som arrangerats inom ramen för projektet.

Resultaten visar att både för inrikes och internationell sjöfart (från Sverige till Östersjön och Västerhavet) är det ropax, tankfartyg och general cargo-fartyg som står för den största andelen av bränsleförbrukningen.

Ropax och passagerarfärjor är de fartygskategorier som enligt vår analys har störst andel linjesjöfart. Även kryssningsfartyg och biltransportfartyg har en viss andel sådan trafik.

This study assesses information of the utilisation of alternative fuels within shipping. Alternative fuels for shipping, refers to fuels not conventionally used for maritime purposes and include biofuels, as well as electricity, LNG, and methanol. Alternative fuels are today (to varying degree) fossil-based but could, in the future, be produced from fossil free feedstocks and contribute to reducing greenhouse gas emissions and other air pollutants from shipping. This study includes Swedish domestic shipping and international (departing or arriving in Swedish ports) liner shipping.

In addition to describing the utilisation of alternative fuels and the trends in the fuel utilisation the objective is also to describe properties of the shipping, including patterns of ship movement, distances and frequency for routes, velocities etc, to be used in future studies to analyse the potential for transition to fossil free propulsion. The established datasets have also been used for making a rough estimate of the potential to replace fuel consumption by electricity within the ship categories with the highest estimated share of liner shipping.

The study includes the following data collection:

• Literature and other information from researchers, authorities and the shipping industry concerning the use of alternative fuels.
• Questionnaires to shipping companies conducting domestic shipping and international liner shipping.
• Two datasets based on ship-movement data (AIS-data) during 2019 for ships within the Baltic Sea, including Skagerrak and Kattegat, and the Shipair-model, assessed by SMHI.
• Information on how the shipping industry works with the transition towards fossil free conditions based on the summary of a digital workshop organized within the project.

The results show that for domestic and international shipping it is ropax, tanker and general cargo ships that stands for the largest shares of the fuel consumption.

According to our analysis ropaxes and passenger ferries have the highest share of liner shipping. Also, passenger cruises and vehicle carriers’ categories have a certain amount of such liner shipping.

Konkurrensytan mellan sjöfart och de landbaserade trafikslagen för godstransporter undersöks med hjälp av olika metoder. Tidigare elasticitetsberäkningar gjorda med den nationella svenska godstransportmodellen Samgods uppdateras. Elasticitetsberäkningarna gjorda med den senaste modellversionen indikerar något lägre egenpriselasticiteter för sjöfartens efterfrågan jämfört med egenpriselasticiteten som beräknades tidigare.

Som komplement görs parametriska skattningar av sjötransportefterfrågans egenpris- och korspriselasticitet med data från Varuflödesundersökningen (VFU) 2016. Elasticitetsskattningarna baserade på VFU-data ger upphov till något högre egenpriselasticiteter. En systematisk översikt av studier som behandlar godstransporters elasticitet för egenpris, korspris och tid visar att projektets modellberäknade elasticiteter får betraktas som låga i en internationell kontext.

Undersökningen om vilken överflyttningspotential som finns handlar i första hand om att analysera i vilken mån det går att flytta godstransportarbete från väg till sjö. En dekomponering av godstransportarbetets utveckling och fördelning över trafikslagen på varugruppsnivå visar att sjöfarten under perioden 2011 till 2016 förlorade marknadsandelar i konkurrens med framförallt lastbilstrafiken.

The extent of competition between maritime freight transport and land-based modes of freight transport is studied using different methods. Previous elasticity calculations with the Swedish national freight transport model Samgods are updated. The elasticity calculations made with the latest model version indicate slightly lower elasticities for shipping compared to the elasticities that were calculated earlier.

The elasticity estimates from an econometric approach using data from the Swedish commodity flow survey from 2016 indicates somewhat higher own-price elasticities.

A systematic review of studies which estimate own-price, cross-price or time elasticities of demand for maritime transport shows that this report’s modelled elasticities are on low in comparison to the international literature. The evaluation of how much freight could potentially be shifted focuses primarily on shifting volumes from road to sea. Decomposing the growth in freight transport work over the past years using a shift-share analysis technique shows that maritime transport lost market shares, primarily to road transport.